onsdag 17 augusti 2016

Ur Svenska fornminnesföreningens Tidskrift Första bandet

På 1830 -talet fick en greve Henning Wrangel på Araskog
i Skåne det infallet att förvandla en del av hans ohägnade inhägnor
till inhägnande.Han omslöt denna med en mur och denna mur
bestod till större delen av gamla bautastenar,vilka för detta ändamål
slogs på tvären så att man kunde räkna över 100 sönderslagna bautastenar.
Det som inte behölls till muren blev material till brobygge.
Många exempel på dylik missaktning för våra minnen ,(VÅR HISTORIA..
INTE KRISTENDOMENS UTAN VÅR..NORDENS HISTORIA..)
skulle kunna anföras från Öster och Västergötland och för nästan
alla provinser för övrigt och också  i de allra flesta fall okunnigheten
öm deras betydelse och vikt som har varit den närmaste orsaken till
förstörelsen..

Ända upp till Norrland har man på detta sätt raserat våra fornlämningar
synnerligast dom sk ättehögarna.

Ännu på 1830 talet fanns en märkvärdig kyrka i småland
Pjetteryds den enda svenska "kyrka" som  hade någon likhet med
den norska stavkyrkorna.Den blev raserad utan att någon lade något hinder i vägen
och man skröt högt över att ha raserat denna kyrka.

Här kan ni läsa mera