Ristningen finns på en berghäll omkring 750 m SSÖ om
Viby gård och 15 m om vägen.Viby-Rävgärdet.25 m V om ristningen
börjar ett gravfält som sträcker sig omkring 50 m västerut och
består av rösen och stensättningar.
Ristningen fanns enligt Aschaneus "vti Witeby Tädh på
R -hällen widh Allmene stenbron Versus Borealem,
Bureus kallar den Witeby R-häll på en liten inklistrad lapp finnes
följande anteckning av Bureus.
1640 Knut Kurk refererade i Loccenii getebod 30 nov at en
Runehäll fins i Soltuna Sokn vid Widby Runor i Berge.
Peringskiöld : Widby Runehäll i Såltuna sochn ; likaså i Bautil
(hans lilla verk)
Sedan slutet av 1600 fanns inga underättelser om ristningen , den finnes inte upptagen i Celsius,Dybeck eller Brates samlingar.Tydligen har den blivit bortglömd.
Av en händelse återfanns den 1924.
(Inte en chans att Dybeck skulle ha missat den här)
Min tur..
min avritning
Ristningen har huggitts in på en naturlig av istidsglaciären slätslipad
yta av berghällen. Den är något kupig och sluttar mot norr.
Ytan är full av räfflor och sprickor.
Själva bergarten är strimmlig och ojämn,på flera ställen finnas
inslag av hård kristallisk kvarts
Där har det tydligen varit svårt att hugga tydliga linjer.
Ristningen är därför delvis synnerligen svårläst.
Särskilt gäller detta om runslingan upptill på v.sidan.
Linjerna äro alltigem grunda,vilket kan bero delvis på
nötning och vittring.Ristningens längd 2,55 bredd 1,80
Min avritning av ornamentiken
Den här berghällen och ornamentet har fått många sidor i Upplands runinskrifter.
Samt hela gänget har varit här..Jag ska hit senare idag om jag hinner.
Men nu ska vi se vad dom skriver om dessa runor..
Bara en massa tjafs om om vem som tolkat fel runor osv..
Vi ska se..
En mycket livlig diskussuin har förts om inskriftens sista ord
mukit mirki furir mani (vad fan)
Det har framför allt gälllt innebörden av formen arkum .
Bureus som ju hade att utgå fråm felläsningen mini vilken
han uppfattar som en form av pronomenet "min" förmodar att arkum är
fel för arfum en felläsning av ett f som k vore ju mycket tänkbar.
Han översätter inskriftens senare del "... in memoriam filiorum suorum Toonis
et Decuconis.Diuro caeus (Piura blinta) fecit magnin signum pro haeredibus meis"
Min avritning av endast runorna
Peringskiölds tolkning hör till det mera fantasiska han presterat i rudbeckiansk stil
och han kan förtjäna anföras i sin helhet
"För den lärde Wärlden framgifwa Wij här en märkwärdig afritning
utahf em Runehäll wid Wijby Soltuna sochn för många hundrade.ja man törs väl
säha några Tusende åhr sedan uthhugen i denne mynd"
Sedan runorna införts ges följande översättning:
Kalle lät uthugga detta helleberg till åminelse efter sina 2 söner och sampt
Ingethora kallad Brynia the giorde mycket stort wapn och märke för
Arkemannen (fecerunt ingens Monumentum pro viro Argonauta)
osv..
För om ni nu ska tjafsa om denna väletablerade runologiska språkliga
vetenskap så vill jag isånnafall veta vad ni bygger den på,,Om den nu som ni skriver
inte enbart bygger på dessa teckningar ifrån 1600..För jag har aldrig sett någon
som gjort som jag i hela eran runologiska historia..Har du??
