Carry on Wayward son

Som sagt stenar med samma ornamentik är mer intressanta .

Att sortera upp dessa var väldigt snurrigt men jag tror att alla är med.

Några är jag osäkra på som tex u1008.u1042

Och eftersom jag tog med u1117 borde väl

 u91 också vara med i denna kategori kanske..

U566 ligger verkligen "off" i landskapet

Och u687 är mycket intressant,den ska jag besöka i vår..

U898 är intressant pga läget.

U1036 gillar jag ej..Så är det bara..

U1020 sticker ut lite i ornamentiken...

U917 Jumkil går inte under denna "kategori" då den

har "4 cirklar" ska visa dom en annan gång..

Favoritstenen är såklart u1106 Äskelunda..

Och hur dom är placerade i landskapet..

Ser att jag glömt u210 Angarn..

 

Rub`n tiz`zug

Hassmyrastenen VS24 

har jag roat mig med ..

Ur UR:

Vs24 är signerad av runmästare Balle.

Han tecknar sig här på ett orginellt sätt som "ropbalir" 

,vilket utan tvivel måste återge ett "Raud-BalliR."

Några rader framåt står det..

Det förefaller onekligen något egendomligt 

att ristaren själv ger sitt namn olika form.

Balle kan här ha gjort sig skyldig till ett felristning pga att

följande ord börjar med r.För detta talar om att han ristar

balir ,ej som man skulle vänta baliR..

hmmmm....

I inskriften förekommer även ett ortnamn "hasuimura".

(I denna runföljd finnas spår av felhuggning ristaren har först ristat hasm

,vilket han ändrar till hasum,därefter har han mellan u och m inskjutit en 

i-runa.Detta torde visa att Balle varit osäker på hur ortnamnet skulle ristas.)

Eftersom hasuimura föregår av prepositionen til,måste namnet stå i genitiv här 

gen.plur.Senare delen i ortnamnet  "mura "står i appelativet "myr" osv..

Balle har alltså enligt er experter "ristat sitt eget namn och ortnamnet fel"

Jag hittade den här lilla studien av runologen

Magnus Källström som fångade mitt vänsteröga..

Allt som kan förklaras med felristningar,eller "dialekter"

har börjat att irritera mig mer än vanligt..

Den teori fallerar ganska hårt genom att bara kolla på

Vallentunas runstenar..Här språkas det "Många dialekter" på stenarna..

Jag går naturligtvis igenom allt ,det tar bara lite tid eftersom

jag måste se vart på stenen och hur det har gått till med

diverse problem .Ändå är det inget som övertygar mig 

om "runristarnas stavningsproblem.."

Hur har "Balle" planerat denna sten.?

Varför har han valt denna ornamentik och rundjur ?

Har har verkligen varit så "korkad" att han inte kunnat

 stava sitt eget namn?

Och framför allt självaste "ortnamnet" ?

Jag brukar alltid rita av allt i olika lager.

Då blir det lättare att se.

Här har jag bara ritat av runorna och runslingan..

Sen lägger jag på den "runologiska" tolkningen som jag uteslutande

använder från Upplands runinskrifter...

Alla smådrakar/slingor kollar jag även upp vart dom finns på 

andra stenar...

 

Swing it magistern

 

U60 sk Ängbystenen

är en väldigt fin sten i sin ornamentik.

Runinskriften däremot...

Om vi först kollar på ornametiken så har vi en "orm" som

biter sig själv i svansen..Den här typen finns det gott om...

Jag har lagt in stenar med samma ornamentik som u60 för att se hur 

dom ligger i landskapet...

Dom små drakarna i mitten biter i varandras svansar och en

trecirklad slinga utan huvud slingrar sig runt dom båda drakarna.

Det här är verkligen välgjort och den måste ha varit välplanerad .

Sen har vi dom två nedre slingorna som icke har några huvud och kallas för 

"degenerad drakornamentik"..

Inskriften bjuder enligt UR på flera "egendomligheter" och jag vill såklart

ta reda på vad dom menar med detta.

Här har runristaren "kastat om a och n" i varenda 

runföljd utom i det sista  "urpa"..

Med andra ord har det runologiska alfabetets n och a ej lyckats redovisa

på en förnöjsam tolkning och skyller ifrån sig återigen på självaste

runristaren..

runföljden 40-48 RkRkripnr återger iallafall gen. av ett kvinnonamn..

ingi eller IngigœrðaR...

Det här är också ett vanligt fenomen .Man hittar en del av vad man tror sig

kunna se ett namn som tex Åsanisse och sedan börjar man använda sig av

genetiv,ackusativ,pron osv..I form av grammatiska böjningar av ordet

tills det blir något helt annat än vad som egentligen står på stenen.

Jag tror inte för allt smör i Småland , "att runristaren

haft problem med hur ett a eller ett n skulle sett ut.

Tyvärr..

Men nu ska jag gå igenom alla stenar där runristaren

gjort detta fatala fel med att inte veta vad som är a eller o..

Boktips Smålands runinskrifter är mer eller mindre 

varenda sten "felristad med a ist för n eller ist för o"..

Hey Suburbia

 

Mina" favoritdrakar" och deras placering.

u356 är min absoluta favoritsten..

Come back baby

Stenar med samma "Mönster" ornamentik har jag här lagt in för att

se vad som händer..Mycket intressant..

Kåkbrinken stenen är visserligen inmurad men den hör helt

klart i denna grupp.Sen kommer en liten grupp runt Vallentuna.

Och stenarnas placeringar i Uppsala ser väldigt intressant ut.

 

Of Lost Things

 

Nu har jag lusläst hela Sveriges runinskrifter igen.

Varenda sten som är felristad har skrivits ner ,

alla grammatiska felstavningar,omstavningar,ljudvärden,

tolkningsproblem,den klassiska han har ristat" a istället för o" förklaringen..

Allt..Nu ska jag börja sortera upp i denna härva..

Stenstudier

 

Sö131 är intressant på annat sätt.

Den har jag placerat med "ledinge stenarna"

tex u896 ,Sö70,u60 osv..

Västmanlands runinskrifter

 Smått och gott ur Västmanlands runinskrifter

Vs22 Dessa linjer beror på felristning.Ristaren har misslyckats med en 

s-runa och därför avbrutit huggningen.Han rättar sig på så sätt att han hugger

en ny s-runa omedelbart efter den misslyckade och sammanbinder den nya

s-runan med den följande i-runan till en binderuna si.

Det torde så att ristaren på förhand skisserat sin inskrift så noggrant att han

efter sin felhuggning måste spara det förlorade utrymmet genom att rista

följande runa som binderuna 19h..

Vs24 65u finnas spår av felristning.Ristaren har först ristat "hasm" vilket han

sedan ändrar till "hasu" signerad av "runmästaren Balle".Han tecknar sitt namn

på ett orginellt sätt som ropbalir.Formen balir kan bero på en tillfällighet.Balle

kan här ha gjort sig skyldig till en felristning pga att följande ord börjar med r.

För detta talar om att han ristar balir ej som man skulle förvänta sig baliR.

I denna inskrift förekommer också ett ortsnamn hasuimura.I denna runföljd

finnas spår av felhuggning,ristaren har först ristat hasm vilket han rättar till

hasum därefter har han mellan u och m inskjutit en i-runa.

Detta torde visa att Balle varit osäker på hur ortnamnet skulle ristas .

Eftersom hasuimura föregås av prepositionen til måste ortnamnet här stå i 

genitiv här i gen.plur..

(Alltså vad f**)

Vs31 är  en runinskrift på ett jordfast stenblock..

Delvis mycket svårtläst.Detta beror ej på att ytan vittrat,utan också att

 ristningen utförst av en oskicklig ristare...

Seriöst det står så..

vS1 En tolkningsvårighet erbjuder inskriftens sista ord 55-60 karusm

Närmast till hands ligger onekligen att här räkna med en felristning i 

all synnerhet som ristaren vid 3 tillfällen gjort sig skyldig till tydliga

fel i stft ist för stat ,sena ist f stena, sia ist f sin

Uteslutet är att ristaren med den egendomliga runföljden karusm saknar

motsvarigheter i runinskrifter från 1100 talet.

Ristaren förefaller icke ha haft någon större vana att rista runor,åtminstonde

ej av denna mera monumentala typ.Därpå tyda bla på felristningarna och de

växlande s-formerna..

Förstår ni nu vad jag vill komma fram till?

Hold the door

 Smått och gott ur Gotlands Runinskrifter

G92 Möjligen har runorna ristats av en man som endast dåligt behärskade

 skrivkonsten.De tre orden *** *** *** har han lyckats med därför att 

de voro honom välkända men sedan har han icke kunnat ge form åt det som

han velat uttrycka.Endast om man får antaga flera felristningar skulle man kunna

ifrågasätta att A inskriften kan tolkas..

G101 Ristare har haft god tid att överväga ordets rätta form det bestämmande

blev icke vad han verkligen uttalade utan hur ordet borde se ut när det

uttalades isolerat.Däremot kunde han göra fel ,antagligen var hans ljudanalys

osäker,eller också har han  helt enkelt av oaktsamhet eller slarv hoppat över

en runa..

G63 Den underliga uppdelningen av ordet 112-117 förvånar,må hända har här

stenmästaren icke varit särskilt skrivkunnig.95-98 uair en otydlig eller

missförstådd förlaga ristaren har förbisett n-bistaven a ist för t..

osv

Alltså har man knackat in enorma gravstenar även på Gotland med ett 

"språk" man inte haft kunskaper i då runologernas egenkomponerande

alfabet inte lyckas med en vettig förklaring annat än att skylla allt på

runristarens bristande grammatik..

Är det inte dags att börja se om runstenarna och ge dom den 

respekt och vördnad än att skylla på alla dessa "felristningar"

osv..

Sälnastenen

 

Den stackars Sälna stenen har sysselsatt mig några dagar.

Att försöka hänga med i tolkningen av denna magnifika sten

har förvirrat mig mer än vanligt då man ändrat på runor hit och dit för

att få fram någon slags påhittad runföljd.

Det här är helt vansinnigt..

Den yttersta slingan är 

"Östen och Jorund och Björn ,de bröderna reste 

(denna sten efter....)

-sten drums  sin fader.Gud hjälpe hans ande och själ tillgive

 honom brott och synder"

Det här är för mig totalt obegripligt.

När Bureus översatte runorna så gjorde han det ufrån sitt språk,

rakt av.Han har komponerat ett "alfabet" som överhuvudtaget

'inte på något sätt liknar runorna .

Sedan har man böjt "runorna" till olika ljudvärden och grammatiska

språkproblem osv..

"Runologerna" tittar inte på runorna,dom tittar på sitt" alfabet ".

Hade dom tänkt själva skulle iallafall någon börjat fundera lite på

varför så många stenar är felristade..osv men icke..

Det som stör mig allra mest är det här med två stycken

r-runor varvid den ena R-runan betecknar ett "rullande r"

Är inte det märkligt??

Är det ingen som reagerar på detta?

Den innersta slingan skall alltså enligt er experter

föreställa en slags "versform" forndyrislag..

Det här är så dumt.

Ni har gått vilse i magi och mystik