Den här pjäsen har jag bävat mig för,en av anledningarna
är att jag har väldigt svårt att tro den är knackad efter en
"gammal saga" Och i dagens Sverige får man inte ha någon
annan åsikt än den som redan är så "etablerad"..
Men likt förbannat så sitter jag här endå och grubblar,
funderar letar..
Varför knacka in "Sigurd Fafnerbane" sagan här?
Varför knacka in
"Sigrid gjorde denna bro,Alriks moder,orms dotter,för själen
Holmger Sigröds fader hennes make"
Jag undrar verkligen hur denne ristare tänkte när han
knackade in denna häll .
Om vi börjar med själva "runslingan" vad är det vi ser då?
Två drakhuvuden med 11 S-ornamentik på ena sidan och
9 på den andra i mitten en slags pyramid och dom "två svansarna"
böjda åt vardera sida . Längst ner har vi en figur som klyver
slingan efter mer än halva sidan..
Och i nedre änden en komplicerad drakknut?
Drakknutar är ett intressant fenomen som jag i det här fallet
inte anser är endast dekorativt,knackar man in en sådan här stor pjäs
så borde han haft någon avsikt med detta inte sannt..
-åhh jag vet jag hörde en kul historia den knackar jag in..
Sen har vi resten av "figurerna",nu har jag som sagt varit
rejäl insnöat ett bra tag på astronomi och olika slags
kalendercykler,
Ser det inte ut som Fiskarna (här i norden kanske man
hade andra"stjärn symboler") Castor och Pollox,brevid
den stora hästen Pegasus,
Och han som håller i något skulle passa in som
Vattumannen osv
Om jag inte hade suttit och ritat av runstenar,
hällristningar,
gjort egna uträkningar,vandrat fram och
tillbaka år ut och år in
på dom gamla gravfälten i Upplands dunkla skogar
skulle jag förmodligen nöja mig med Lars Rask Runlära
eller Magnus Källbergs
förklaring om en runristare som inte begagnat konsten i den
runologiska grammatiken..
"Upptäckter består av att se det som alla har
sett och tänka det som ingen har tänkt"
Albert Szent-György
