U60 sk Ängbystenen
är en väldigt fin sten i sin ornamentik.
Runinskriften däremot...
Om vi först kollar på ornametiken så har vi en "orm" som
biter sig själv i svansen..Den här typen finns det gott om...
Jag har lagt in stenar med samma ornamentik som u60 för att se hur
dom ligger i landskapet...
Dom små drakarna i mitten biter i varandras svansar och en
trecirklad slinga utan huvud slingrar sig runt dom båda drakarna.
Det här är verkligen välgjort och den måste ha varit välplanerad .
Sen har vi dom två nedre slingorna som icke har några huvud och kallas för
"degenerad drakornamentik"..
Inskriften bjuder enligt UR på flera "egendomligheter" och jag vill såklart
ta reda på vad dom menar med detta.
Här har runristaren "kastat om a och n" i varenda
Med andra ord har det runologiska alfabetets n och a ej lyckats redovisa
på en förnöjsam tolkning och skyller ifrån sig återigen på självaste
runristaren..
runföljden 40-48 RkRkripnr återger iallafall gen. av ett kvinnonamn..
ingi eller IngigœrðaR...
Det här är också ett vanligt fenomen .Man hittar en del av vad man tror sig
kunna se ett namn som tex Åsanisse och sedan börjar man använda sig av
genetiv,ackusativ,pron osv..I form av grammatiska böjningar av ordet
tills det blir något helt annat än vad som egentligen står på stenen.
Jag tror inte för allt smör i Småland , "att runristaren
haft problem med hur ett a eller ett n skulle sett ut.
Tyvärr..
Men nu ska jag gå igenom alla stenar där runristaren
gjort detta fatala fel med att inte veta vad som är a eller o..
Boktips Smålands runinskrifter är mer eller mindre
varenda sten "felristad med a ist för n eller ist för o"..
