Nu har jag hittat min "moderna" Scaliger.

Fabio Acerbi 

Läser nu hans avhandling om 

Byzantine Easter computus-An overwiev with an edition of

Anonymus 892

wow.

 Dagens teknik.

Jag hitta Transkribus där jag ladda upp en sida

ur Thorney,vilket den då transkriberar till latin

så gott som det går att läsa.

Det här går fortare än att slå upp varenda ord.

Men jag måste veta varje rad och vad det står endå.

Sen "känner" man sina skrivare i manuscripten som

inte AI gör.

Och så måste jag rita av computus tabellerna,

annars kan jag inte förstå eller hänga med.

Nu är det Ogdoas och Endecas som jag spårar.

Efter Scaligers källanvisningar då.

Favoritmanuscriptet som aldrig slutar att förvåna

är endå Thorney manuscriptet.

 Codex Sangallensis.

s165

 "Responsio.In aeuqinocito autem et in die dominicio

et in communi anno secundo et in ogdoade et in prima hora

creatus est."

Vid dagjämningen på söndagen under det andra året i den

vanliga årsräkningen,i oktaden och vid den första timmen skapades

världen. 

(Mycket intressant manuscript)

Come sail away

 Du: "Eftersom att havet borde ha dominerat dom här platserna är det troligt att 

de skeppsristningarna som gjordes i samband med att man planerade eller

mindes olika resor till havs eller i samband med båtbyggeri eller sjösättning

av båtar-den sistnämnda förteelsen var förknippad med

olika cermonier och ritualer"

Vanlig allmän förklaring av sådant som man inte kan

förstå

Min tur:

Kunskap behöver bevaras över generationer.

Ett skriftspråk finns inte tillgängligt eller används för detta ändamål.

Information kodas därför i  återkommande  visuella strukturer.

Läsaren lär sig reglerna genom att räkna,jämföra och följa sekvenser.

Egenskaper som man skulle förvänta sig av ett minnessystem med

återkommande moduler,fasta positioner,standarliserade symboler.

Variationer som verkar bära information,upprepade sekvenser.

Ett skepp kan innehålla :storlek,riktning,antal streck,special markörer som 

fördelar såsom ett böjt streck,en "halvmast",ett böjt streck åt motsatt håll,

en figur i osv,speciella ändar.Alltså olika informationsfält.

Skeppen är konstruerade utöver det som strecken i båten visar.

Ett skepp med 13 streck är ,ett skepp med 13 streck.

Men ett skepp med 13 streck varav dom är fördelade 11-en böjd -2 är

en helt annat konstruktion.

Ett skepp med 11 streck i jämn nivå ,är en helt annan uppgift med

ett skepp som har 11 fördelade i 8 streck,ett längre streck och 3 tex.

Hur dom ligger i deras flottor med andra skepp ,över,under,i,emellan, är utav 

största vikt med.

Inget är magiskt,det är matematiskt.

Bara för att ett skepp i Bohuslän har ett 21 skepp så betyder inte det samma

sak som ett skepp i Enköping som har 21 i.

Däremot hur dom är placerade,och hur dom beter sig i deras flottor.

Då är det lättare att förklara vilken "fågelpräst eller tvillinggud" dessa mystiska

figurer i bergen har varit.

Use your illusion 1

 

Ur min codex

Methodus Investigationis

I. Distinctio Coloribus, Stratum per Stratum

Distinguo naves, proras, figuras, glypha, puncta, animalia ceteraque.

II. Inventarium

Documentare exacte numeros, formas, coniunctiones et positiones.

III. Analysis Geometrica

Cur hamus ibi est?
Cur navis ibi alteri navi coniuncta est?
Quid tabulatum inferius ab altero carinae corpore distinguit?
Et aliae quaestiones quae oriuntur.

IV. Reconstructio Operationum Possibilium

Examinare quae regulae constructiones explicare possint, sine lineis invisibilibus aut coniunctionibus arbitrariis addendis.

V. Comparatio Classium

Investigare utrum eaedem regulae valeant, quamvis constructiones navium differant.

VI. Examinatio Astronomica Postrema

Solum cum calculus geometrice et mathematice iustificatus est, investigamus utrum i cyclo observabili respondeat.

Prolog

 Ty de som har ägnat sig åt dessa studier vet hur mycket arbete och möda det kräver.

Och de förstår också hur svårt det är att bringa ordning i sådant som genom tidens 

gång blivit förvirrat och osäkert.

Därför har vi inte velat göra något annat än att lägga fram det som vi efter

bästa förmåga har funnit vara sant.

Och om någon skulle finna att vi misstagit oss i något avseende,skall

vi inte vägra att bli rättade.

Ty det är inte våran avsikt att försvara våra uppfattningar till varje pris,

utan att söka sanningen.

Men det finns också dom som hellre angriper  andras arbeten än

själva bidrar något till vetenskapen.

Dessa människor bör man inte ägna allt för stor uppmärksamhet.

Ty det är lättare att kritisera än att åstakomma något,och lättare att

finna fel än att själv utföra ett stort arbete.

Ty jag har inte sökt berömmelse genom detta arbete,utan endast vilja

bidra med nytta för dem som ägnar sig åt dessa vetenskapet.

Joseph Scaliger 

De Emmendatione Temporum

Ghost of the Navigator

 Hissa focken.

Nu har jag seglat med 23 flottor.

Lökenbergs enorma flotta var jag ombord i 2 veckor,

det har gett resultat ,jag kan bokstavligen rita upp

hela Sveriges största hällristning exakt  på ett papper,

så väl känner jag varenda skuta här.

Jag har hittat reglerna.

Reglerna menar jag med  att skeppen är konstruerade

specifikt med deras "bemaningstreck" utöver

vart dom är placerade med andra skepp och dess

tillbehör.

Det enda jag har gjort är,eller "enda "och enda.

Jag har ritat av allt,färgkodat,räknat,brytit ner skeppen,

byggt upp dom igen,och jämfört med alla andra.

Inte bara "en som passar" , utan allt.

Efter att ha jämfört 1200 skepp ,hur dom ligger,i flottorna,

hur "bemaningstrecken" är fördelade med krokar,bågar och allt.

Nu börjar jag förstå.

Wow ..

Nu ska jag gå ombord en flotta från Himmelstalund.

När jag färgkodade den tredje skutan så gick det

undan.

Denna flotta är helt regelbaserad,alltså aritmetiskt.

Jag citerar Adama från Battelstar Galactica

-This is my ship.

Retrimentum inscitiae

En intressant flotta från Hogdal har jag

hoppat ombord.

Den är färgkodad och numrerad såsom

jag brukar.Det här är den 23:e flottan jag har nu.

Figurerna är borttagna ,men inventerade.

Alla har egna lager som jag sedan slår ihop

till den hela orginal ristningen.

Det som är publicerat och avritat.

När jag färgkodade första båten så,

var konstruktionen solklar.

Den första båten som jag numrerat har 21 streck,

och den som ligger över har 14 streck.

21+14=35

21 =3x7

14=2x7

21+14=5x7=35 

Allmänt bara  om man vill.

Jag testar och följer båtarna med deras

bemaningstreck alltså som visar

vad som ska göras,eller kan göras med ,mellan,under,över.

Jag utgår inte från något,jag räknar bara.

Men nu har jag inventerat 23 hällristningar och

allt bygger på samma principer,konstruktioner,

regler.

Varje flotta ger mig en ny ledtråd.

Varje prick/grop ger mig en ny princip.

Varje "symbol,figur" ger mig nya förklaringar.

Varje ristning ger samma beräkningar men i olika

uppsättningar.

Och jag har en aning absolut,principen och beräkningarna

håller.

Prova själv med denna flotta, räkna strecken,följ båtarna,tänk själv.

Sen ska jag visa dig vad det är.

Figurerna ligger packade utanför flottan.

Vad tror du dom försöker visa på enklast möjligaste logiska sätt ?

Ingen magi eller mystik,inga "tvillinggudar" förklaring.

Titta på dom,skriv ner vad dom 

gör,över,under,emellan,i,bakom,framför,dela,halva osv.

 

Kalender kunskap

Ur min codex:

Observatio Fundamentalis Caeli

Annus solaris

Solstitia

Reditus Temporum anni

Motus Solis per eclipticam

Luna

Luna nova et plena

Mensis synodicus

Motus Lunae inter stellas

Extremi lunae situs

Phases Lunae

Motus lunae variabilis

Eclipses

Ex discrepantia ad cognitionem

Caleum Stellatum

Puncta referentiae fixa

Zodiacus

Reditus annuus

Sie dies aut lunationes in numeratione omittuntur ,

facultas cyclos lunares longiores deprehendendi amittitur.

Sine numeratione continua ,cycli longiorse difficilvus deprehenduntur

De diversis Mensibus Lunae

Intellegendum est plura genera mensium lunarium exsistere. 

Hic magnus est gradus in cognitione. Luna non unum tantum cyclum habet.

Mensis synodicus: ab una Lunae phase ad eandem phasem — dies 29,53.

Mensis sidereus: ab eodem Lunae situ inter stellas ad eundem situm — dies 27,32.

Mensis draconicus: ab uno transitu per eundem nodum orbitae ad proximum — dies 27,21

Mensis anomalisticus: ab uno perigaeo ad proximum — dies 27,55.

Ex his intellegitur eandem Lunam pluribus cyclis periodicis describi posse, 

prout diversum punctum referentiae adhibetur.

EADEM LUNA,DIVERSAE PERIODI

Music to be murdered by (Side B )

 wow

5-13-10

Går att dela upp 5+13 = 18 och 13+10 =23

 5+13+10 = 28

5-7-7-8

Går att dela upp såsom det står i skeppet

5+7=12 och 8+8 =16

5+7+8+8=28

Sen b26 då.

Där finns inga Ob eller avdelare,

men det ligger prickar och extrastreck.

om då fördelningen blir...aha.

Min färgkodning som är till enbart för att försöka särskilja allt

som det är ristat.

Men ser du

Om vi räknar position från vänster till höger 1-28 och var

dessa prickar och extra streck är placerade så blir det på position

6,9 11 till 13 och 15 till 19.

Om man då  kollar delningen med dom extra strecken så blir var sida

igen 9+5=14 och 5+1+8=14 och då ligger dom extra strecken på 3 och 5 på

vardera sida.

Nu fattar jag.

Då kommer "julgranen" in som kontroll .

Den är en unik egen konstruktion som inte "seglar" den står ju still

men den är placerad i flottan ovanför ett av huvudskeppen . 

Samma som den lilla trädet med 5 huvudgrenar 11 ytterspetsar och 2 små

extra grenar på vänstersidan.

Aha.

Jag får återkomma.

Master of Reality

Så det är 9 skepp totalt med dessa "ombordbågar",

men dom är av olika konstruktion.

Såklart.

Och b2 som stör mig så pass att jag färgkodat och inventerat 

hela denna ristning, inte bara en gång.

Jag ska ta reda på vad denna lilla "ankarbåt" gör.

Sen ska jag dansa runt eran "julgran" fast matematiskt

och inte "hedniskt"  .

 

B25 (min inventering) har 2 Ob med en "typ A" = ring på ett skaft.

B3 har en Ob som ser ut så här,vilket även förekommer på 

andra sidans flotta .

Men den har ett streck i.

Båt 69 alltså (min inventering),med en undervåning som

passande nog är delad i 8 block.

Och övervåningen i sekvensen 1-OB1-6 .

Notera dom 2 paralella strecken ovanför,är det inte elegant ?

Och Typ B som är en ring på 2 skaft,

vilket förekommer på B53 och B55 

på andra sidan.

Vilket jag utgår är utav specifik konstruktion med.

Alltså inte "ett tomt lastrum".

Aha.

Nu fattar jag.

Om man räknar med skaft och utan. 

Alltså samma Ob kan vara  placerad  mellan streckgrupper,

ovanför ett streck eller två på skaft.

Snyggt.

Jag börjar sakta men säkert kunna lätta ankar med

den andra flottan.

Sen ska jag korssegla med den stora,och till slut hela.

Brand new Dance

 

Andra flottan är färgkodad och numrerad .

Den beter sig väldigt annorlunda än den stora med 28a skeppen.

Här ligger allt packat kan man tycka men det finns en "röd tråd",

om man är noga och följer instruktionerna.

Vilket jag är....petnoga..brutalt noga.

Här finns även det som ni kallar för "föderskor" vilket jag

tolkar som "något nytt startar",genialt när man tänker efter.

Hur som helst så fick jag denna sida till  32 skepp så,

lite mindre än den stora flottan.

Men denna aritmetik ska bli väldigt intressant att segla med.

Det kommer nog ge med sig utan astronomisk referens men,

på denna sida kommer den nog att visa sig utan större problem.

Dags att lätta ankar igen då.

Brave new world

 

Aha att jag inte tänkte på det.

Ena skeppet 5-13-10 = 28

Andra 5-7-8-8- (med en delning mellan 5+7/8+8) =28

och den undre 5+15+8 =28 

(och med extra information)

= 84

Jag ska provsegla flottan i den 84 åriga cykeln,

den följer ju matematiken .

Snyggt.

Skepp ohoj.

Ska bläddra igenom 

Computus Einsiedeln 

 Ur min codex

Modellum observationis

I observatio

Sol oritur et occidit.

Luna varias phases ostendit.

Tempora anni recurrunt

II.Numeratio

Trecenti sexaginta quinque dies 

Duidecim menses

Novem anni usque ad proximan magnam mutationem

extremorum Lunae

III Discrepantia

Tempora anni paulatim a calendario discrepant.

Duodecimm menses lunares non suffciunt ad annum solarem 

explendum.

IV Correctio

Dies intercalaris

Mensis intercalaris

Series observationum longiores

Regulae novae.

V Nova Inventio

Annus tropicus non exacte trecentos sexaginta

quinque dies continent.

Cyclus Metonicus discrepantiam inter annum solarem et menses

lunares corrigere adiuvant.Eclipses propriis legibus recurrunt.

Extremi Lunae situs cyclum longiorem effciunt.

Osv..

Blir bra det här,handskrivet också.

Thats what she said

 

Lökenberg är en av Sveriges största och unika hällristning.

Med över 150 skepp och allt runtomkring.

Den har varit ett till och från projekt i några år.

Varje gång jag ser den så börjar jag om med färgkodning och

inventering.

Men nu ska jag göra det ordentligt ,eller utöver det som är

avritat ,dokumenterat,men med min egen färgkodning för att

hålla isär alla flottor,hur dom ligger,vart dom ligger,

vad som finns på,i,ovan,vilket kluster dom seglar med osv.

Dom första 45 skeppen var brutala,men inget som jag inte färgkodat

tidigare,det här är omgång 5 så.

B2 är ett litet skepp under ena stora som har specifika

markeringar som finns utbasonerade på skeppen här och var.

Samt dessa sekvenser där dom stora är uppdelade i 

5-13-10 och 5-7-8-8 båda = 28 vardera .

Det här är "the big one" utöver mina andra ristningar som 

jag färgkodat och avkodat.

Men ingenting här är något som jag inte sett förrut,

här är den matematiska strukturen så klockren.

Jag behöver inte någon astronomisk referens alls utan

kan enbart följa aritmetiken rakt av.

Visst vill ja se "vilken" det handlar om,

men som sagt reglerna först.

Sen ska jag se hur man seglar denna magnifika flotta/flottor.

Och framför allt se vad dessa "julgranar" gör.

Reconciliatio-Intellectus-Venin-Resitutio

"Numquam in pace requiescam"

Encore

 

Dom små flottorna  i mitten ..

7+6=13

13+4=17

17+4=21

21+2=23 

sen så ligger ju ena flotten kopplad med B7.

Snyggt

"Jag kan inte segla på havet ,jag är blir väldigt  sjösjuk,

däremot kan jag segla på himlavalvet.

Har seglat i blindo ett bra tag men nu börjar det lätta ankar."

Skepp ohoj!!

Somewhere in time (bra skiva också)

Den här lilla " jollen" har jag provseglat.

wow

Ser ni?

7+1+4=12

men

undervåningen är delad i 5,

och 1 är isolerad med 2 krokar vända emot varandra.

5+7=12+1=13

5+4+1=10

13+10 = 22

Snyggt,genialt.

Nu ska vi se vad hela flottan styr till eller

vi kan säga igenom.

 

Ironisk metafor.

 

Amir-al bahr

 Steg 1: Förstå grunddatan

Det första steget är att veta exakt hur långt ett solår och en månmånad är

enligt den antika astronomins beräkningar.

Ett solår (tropiskt år) = 365,25 dagar

En månmånad (Synodisk) =29,53 dagar (mellan två nymånar)

Om du har en ren månkalender med 12 månader på ett år blir det 

året bara 354,66 dagar (12x29,53)

Glappet: Varje år ligger månkalendern ca 11 dagar bakom solen

(365,25 - 354,36 = 10,89 )

Steg 2. Beräkna det totala glappet över 8 år

För att hitta en cykel där sol och måne möts igen

multiplicerar du glappet över tid.

Efter 8 år har de 11 förlorade dagarna per år växt till en stor hög:

8 år x 10,89 = 87,12 dagar

Antika astronomer insåg att 87 dagar är nästan exakt lika mycket som 

tre hela månmånader

(3x29,53=88,59)

Steg 3 Bestäm antalet månader och dagar i cykeln.

Nu vet vi att vi måste lägga till 3 extra månader (sk skottmånader)

under de 8 åren för att hinna ikapp solen.

.Räkna ut totalt antal månader

8 vanliga år x 12 månader = 96 månader

Lägg till de extra 3 skottmånaderna = 99 månader totalt

Räkna ut totalt antal dagar baserat på solen

 8 solår x 365,25 = 2922 dagar

Målet nu är att fördela de 99 månaderna så att de blir exakt

2922 dagar.

Krångligt eller hur?

Titta nu på denna teckning .

Men vi har 12 skepp kvar i denna flotta att avkoda.

Nu var denna överst och så uppenbar,.

Kanske inte för er,men för mig har det äntligen lättat ankar.

Denna ristning kan jag navigera ,orientera och följa efter

den gamla 8 åriga cykeln (octaetetris),och allt

vad den innehåller.

Numerus Bestiae

 

Numerus enim hominis est

"Mea est haec navis"

Ironia fati.

Andra sidan

 

Andra sidan har inspekterats igen ,

har varit här tidigare men nu när skogen är nere så .

Stenhagen på ena sidan berget,Granby rakt över,Lilla Mörby andra berget.

Allt som är rött och blått har jag betat av.

Utsikt mot Granby ,som ligger rakt över.

Stenhagen bakom tallen dryga kilometern

(ligger lite mer emellan här också)

Gravfält som enligt raä består av :

3 högar,51 runda stensättningar,varav 10 rektangulära ss,

och 1 treudd.

(ja just det ,Vada sjökullar och Ormsta såklart)

Söderby rakt över.

Högarna var svåra att hitta i det höga gräset.

Men den lilla dalgången här emellan ,att jag inte tänkt på det.

Här stupar det på alla sidor om.

Här är det stora plana bergsytor,med mossa ,och

"inga hällristningar här" .Sådant är det dåligt med i dessa trakter,

vi har bara enorma gravfält överallt.

 

Lindholmen

 

Via fornsök och lidar kan man se dess forna prakt detta gravfält.

Beståendes av enligt raä:

ca 11 högar och 39 runda stensättningar.

Högarna på krönet,kan man lugnt säga.

Korna har betat på bra och träd har fällts då det varit helt igenvuxet.

Dess forna prakt med detta läge,sticker ut i det gamla landskapet.

På platån på detta bergskrön

Där några högar kan skönjas.

Nu kan jag koppla ihop och navigera i landskapet ytterligare efter att

besökt denna plats.En till pusselbit på plats.

Tvärsöver ligger Granby med U337 och vidare mot Granlunda,Karlslund  Vaxtuna osv..

Jag fattar.

Jag fortsatte även runt  ,då jag varit på alla sidor om denna

plats i skogarna .

På andra sidan ligger nästa "gravfält" och allt annat.

I rapporten från 1988 står det:

Moränholmen är ett möjligt läge för en bytomt.

Så nästa "utflykt" blir andra sidan berget och se om jag kan

gå igenom till Runvreten.

Den kunskapslöse Iaktagaren

 

Den här "flottan" som finns på en hällristning,

någonstans i Sverige har jag inventerat.

Då den här "flottan" är så organiserad,färgkodningen är min egen

som gör det lättare för mig att försöka"förstå", separera allt.

Numreringen likaså,

denna flotta fick jag till 23 båtar (sista fel nummer).

Jag sorterar upp såsom jag gjorde med runstenarna.

Sen tittar jag på hur flottan ligger,riktning,dom översta ,och dom understa.

Jag tror ni kallar dom "Stävar med utsvängda krokar,stävar med insvängda krokar" osv.

Sedan när allt är inventerat så provkör jag maskinen/systemet i allt,jag testar och slår ner alla

ideer/funderingar,man kan göra sånt idag,rent matematiskt alltså.

Sen nästa lager där jag lägger på strecken som ni kallar "bemaningstreck".

och då  blir det ännu tydligare.

Min tur:

Båtens streck anger ett värde.

Båtens orientering kan ange läsriktning/relation ,medan värdet förbli

självständigt.

B7 - B11 samma tal motsatt riktning ,alltså kan 

riktningen knappast betyda något så enkelt som att själva talet byts.

Snarare ange hur talet ska användas/läsas.

Samma tal,motsatt orientering,olika intern morfologi.

Nedre stora trestapeln B2-B4 :31-31-27 = total summa 89.

Här är strukturen framför allt 31-31 och sedan 4

Övre högra trestapeln stapeln B11-B13 :23-11-19=53

Men B13 har dessutom sina 4 infogade båtar.

Övre mittpartiet: B14-B15 : 24-11 (+1) =41 alternativt 42 

(ena figuren i båten)

Övre vänster partiet:23-22 = 45 alltså ett rent  -1 par.

Sedan dom återkommande talen i flottan

23:B7,B11,B17

19: B6,B13

31:B2,B3

4:B8 ,B21

0:B16,B23

Det är alltså inte en sekvens av tal utan ,samma värde återanvänt i olika delar av flottan.

Så flottans rena talrad (utan specialformer) blir då:

12 – 31 – 31 – 27 – 18 – 19 – 23 – 4 – 7 – 7? – 23 – 11 – 19 – 24 – 17(+1?) – 0 – 23 – 22 – 8 – ≥8 – 4 – 1(+1?) – 0

23 återkommer tre gånger :B7,B11,B17

31 återkommer B2,B3

19 återkommer B6 och B13 men med specialformer

0 förekommer B16,B23 ,men B16 har en krokform.

Och flera båtar skiljer sig uttryckligen mellan vanliga streck och modifierade/andra

Jag testar,men enligt reglerna hur talen beter sig,såsom dom är placerade osv.

Det här är inte min maskin,men ju fler ristnigar jag "inventerar" kommer

dessa regler tillbaka,"ordklasser",beräkningar.

Sen tittar jag på "prickarna" hur bara dom är placerade och då dessa

glypher var så packat runt två cirklar så färgkodade jag dom för att ens 

försöka se vad sjutton det innehöll eller såg ut,Då kom en "aha".ja men jag fattar.

Hur dom är placerade med flottan.

Hur allt annat är placerat utan "flottan" ,då jag har allt i lager,färgkodat.

Hur figurerna beter sig som är riktade mot samma håll osv.

Ett  ordlöst programemeringspråk behöver inte uttrycka språk alls.

Den behöver bara göra några få saker entydliga för en tränad användare.

Vilket värde som är aktuellt

Vilken operation som ska användas

Åt vilket håll processen går

Var tillståndet ändras och vad man gör därefter

Våran kalender/system idag svarar ungefär vilken dag det är och

vilken månad är det ?

Men i dessa system måste användaren kunna orientera sig i systemet.

Var är jag,vad räknar jag,vilken regel gäller här,när byter jag regel osv

Alla hällristningar har sin specifika konstruktion och system,

men principen är densamma .Varje maskin jag bryter ner och bygger upp igen

ger nya ledtrådar .

Men sitt där ni och diskutera den enbente hoppande figuren,vilken magisk dans

han utför,eller vilken forntida sagogud som kan tänkas representeras som ni ändå

inte vet något om men är en passande förklaring.