Jag kommer ihåg första gången jag läste om Olof Rudbeck,
det var när jag bläddrade i Upplands runinskrifter varpå en
Peringskiöld hade uttalat sig om den store mästarens tolkning av
en runsten från Hansta..
Det är som att stå och vänta på en buss som aldrig kommer,
sen plötsligt så dyker den upp,i mitt fall blev det Olof Rudbeck.
Att skriva ett sådant här gigantiskt verk om det forna landet,
som alla "historiker" idag klassar som "fantasispekulationer"
gör mig "upprörd ."
Han levde i en tid då kyrkans makt än satt rotad i allt och alla,
tänkt dig själv att man en dag strossar runt i skogen och hittar dessa enorma
stensättningar,högar,ruiner,runstenar utan någon som helst
förklaring till vilka som anlagt det hela runt om..
Då han inte fann något svar i "bibeln" fick han leta på annat håll,
och på den tiden fanns det inte så mycket att välja på,samt att det
var svårt att få tag i böcker om man inte var på
god fot med någon välgödd adelsman som satt
på någon privatsamling.
Olof Rudbeck var väldigt påläst ,han "namedroppar" friskt
alla dom stora filosoferna som skrivit om det gamla skandinavien,
"Atlantica" eller ej" så hittade han en kultur här uppe som
inte observerats tidigare.
Boken är ett mästerverk som borde tillhära allmänbildningen för alla som
vill lära sig något om det forna landet..
Jag fick tag på en "ny översättning" från 1937 av Axel Nelson
Så nu kan jag läsa om den utan att behöva slå upp varannat ord.
