Äntligen en hel dag på åsen..
Den skadade stenen är iallafall kvar..
Ett bra ställe att lära sig "forntida kunskap" på..
Planen är att mäta upp rubbet och sedan se om jag
kan lära mig något av detta "gigantiska mystiska stenresande" här.
Varje gång jag kommer hit tar jag en liten del i taget,sen slutar
det alltid med att jag irrar omkring likt förbannat endå fram och tillbaka..
Men det mesta här i "mittdelen" har jag faktiskt varit extra
noggrann med..
Även alla solståndsriktningar,månriktningar,"planetpositoner",
tom sk "curry/hartmann" har laborerats i hopp om någon lösning.
Jag provar allt..
Här har jag varit slarvig märkte jag idag..
Dom "tre pars" stenar här ,var 2 av dom står i samma linje
med en sten lite längre upp,
alltså en korsning med dom andra "tre pars" stenarna på kanten..
Den tredje stenen i denna grupp går synkad emot en sk "kardinalsten",
dvs där alla riktningar går i N-S-Ö-V..
Intressant..
Här kan man se den snygga synkningen med stenen som står längre upp..
Har även gått med mina "pekare" fram och tillbaka..
Sen mest för nöjets skull har jag mätit avstånden emellan stenar som
har samma struktur,vilket även bjuder på snygga avstånd .
Stenen på bilden ingår i ett sk "trepar" varpå den här står placerad
brevid en 7x3 rektangulär stensättning.
Och varför då undrar jag?
Dessa mått är ett vanligt förekommande "fenomen" bland Upplands
"mystiska" gravfält.
6x4 , 5x3 , 7x3 alltså finns det regler,det är inte
-dööh här placerar jag en 7x3 rektangulär stensättning..
Utan dom ingår i något slags komplicerat som utgör en del av
hur "gravfältet" var tänkt...
Min favorit stensättning..
