fredag 5 maj 2017

Molnby Vallentuna


Det totalförstörda grav och boplatsområdet Molnby i Vallentuna.
Här grävs nämligen en Sl depå mitt igenom.
Snapptuna ligger på andra sidan.
Här har man hittat 168 arabiska silvermynt i ett stenröse.


Det finns många "försvunna" byar i Vallentuna .
Runt Vada har jag hittat grunder från 2 större gårdar inne i skogen.
"sådant man inte pratar om"


Här har folk bott i 10000 tals år och man har hittat en liten sten med en skålgrop.
Hur dum tror du jag är på en skala? VA?


Detta stället är oerhört charmerande ifall man skulle backa 1000 år.
Det är inte så svårt att lista ut hur det såg ut med all teknik och vetenskap vi har idag.
Solen ligger på bra här .


Ödetorpet som ligger i kanten innan den stora utgrävningsplatsen är det 
enda "torp" eller "lägenhetsbebyggelse " av "medeltida" slag som 
jag sett med en sådan stor "Bogårdsmur"
Själva ödetorpet ligger på en större grund.


Men här finns inga runstenar..
Är inte det märkligt?


Det går en större öppning i muren bakom ödetorpet.
Det här är den största bogårdsmuren jag skådat vid ett gammalt ödetorp.


Den här kullen är registrerad som stensättning.
Den ligger några meter utanför bogårsmuren.
Backen börjar precis nedanför.


Den består av en liten uppmurad stenrad vid en större sten.
Och grunder från en fäbod känns oerhört långsökt.
tyvärr


ca 7 meter ifrån bogårdsmuren ligger stora "klumpstenar" i fina raka led
längst med backen.Jag har naturligtvis mätt avstånden ..
Oerhört exakta mått.."märkligt"


Jag har även roat mig med att mätta avstånden mellan 
alla registrerade fornlämningar i Vallentuna som klassas
som kvarn.Det finns en hel del sådana .
Utsikten härifrån och rakt fram går mot Vallentuna.













Det finns inte några fakta bara tolkningar.
Jag säger : visst finns det fakta men aldrig utan tolkningar.
Vid en brottsplats finns en kropp,blodspår,fingeravtryck,spår av
handgemäng.
Det är fakta.
Något har bevisligen hänt,men vad som har hänt,vem som handlat,
vem kroppen tillhört,hur förövaren gått rill väga och med vilka
redskap har och med vilka eventuella motiv,
det är frågor som väntar på svar.
Troligen har någon svaren.

Någonstans finns den berättelse som ger mening,låter de stumma
föremålen börja tala.

Fakta börjar tala först när de setts in i en berättelse.
Berättelsen är nödvändig.
Den kan visserligen vara falsk och ändå ge  en mening.
Men det finns också en sann berättelse
men kanske kommer man aldrig åt den.

Anders Pilts


tisdag 2 maj 2017

Assurs sten / Brostenen Bro kyrka


var en fröjd att få se.
Av den enda anledning till att "mina gubbar" varit här på plats.
Både Rickard och Bureus.
Hur som helst så är stenen stor,det måste varit ett enormt företag att knacka ur
stenen ur "vapenhuset" i bro kyrka för att släppa den 250 meter längre bort .
"Då ska vi se..
Sa den blinde.."


Då tar vi först enbart ornamentiken.
Så här ser den ut.


Och här har vi runorna.
Om vi nu ska hålla oss till den "gramatiska runologin" så kan jag
 skala av det ännu mera.
Då vi har "olika tonfall" beroende på om det står ett kryss eller en prick
före eller efter,så kan vi jämnföra med hur "stenens grammantik" är uppbyggd,
enligt dagens väletablerade feltolkning.
Jag är mycket noga.


Ett kristet kors alltså i mitten.
Tycker du det ser ut som ett kors?
Sen kan vi även kolla in alla andra stenar i Uppland med denna korsornamentik
om vi nu ska vara ännu mera nogrannare?
Jag har naturligtvis roat mig med det i snart 4 år..


Sedan när man sitter och ritar av så hamnar man på 
"andra linjer" sådana som finns där men som ingen ser.
Så jag följer dom med,oavsett vad det blir så blir det något
av dom linjerna som finns på stenen men vars falurödfärg
målats över.






Bro Kyrka


Bro kyrka var verkligen "märklig"


Dopfuntet i denna kyrka hoppade jag högt över.
Dopfuntarna kan jag nämligen på rak arm påstå tillhört "hedendomen"



Dopfunten tillhör en liten grupp inhemska sandstensfuntar från 1100-talets mitt
med huvudsaklig utbredning i Mälardalen.Släktingar till den finns
 bla i Järfälla och Listlena.
Vad funten i Bro beträffar har viktiga incidenter framtagits,som pekar
 att den utförts av en vid Nidarosdomen tidigare verksam stenhuggare.
Materialet tyder på ljusbrun sandsten,den är huggen i 2 stycken och i botten
finns ett urtappningshål.

Ornamentiken är indelar i 8 cylindriska fält vilka hålls ihop av masker med djur-
eller människoliknande utformning.

Själva runfdarna bildas av 
ringlande reptiler,representerar Ondskans makt ,
vilken  besegras i dopet.
Figurerna inne i rundlarna bekämpar i vissa fall direkt ormarna.
Följande figurer kan utsköljas
En sexbladig stjärna
En vinglös grip som biter i i cirkelkanten (ormen)
lejon som biter i cirkelkanten
svävande fågel evangelisten Markus (bevingat lejon med gloria)
Evangelisten Lukas (bevingad tjur med gloria)
lejon som biter i cirelkanten,manticora (lejonkropp med människohuvud)

osv..


Överhuvudtaget representerar de skilda motiven på dopfunten kampen mellan
de onda och de goda..
Hur då snälla förklara detta för mig?
Är ni verkligen så här blåögda??

Mycket tyder på att dopfuntets teologiska program har hämtas
 ur Uppenbarelsebokens
sista kapitel samt att "bilderna har huggits från en präst"


Vilken del i Uppenbarelseboken skall detta representera då?
Det här är för fan keltiska ornament..


"Den här känns ju bekant på något sätt"


Den här gravhällen är verkligen unik i sitt slag.
Jag har aldrig sett en ensam kvinna på en rödaktig kalksten.
Lite som Fru Ramborgs kopparhäll i Västeråker.





Den här dörren tjoade jag högt över.
Dels av dess enorma storlek och sedan beslagen.
"Som har daterats till 1400tal."
Plankorna hålls samman av kilformiga,fasade och försänkta
tvärslåar på insidan.På utsidan har dörren dels 3 tvärgående
järnband med dekorativa stjälkar som avslutas 
med stora hjärtformiga blad.


Predikstolen var även den en aning märklig.
2 vapensködar på sidorna och i mitten en kotte.




Tycker du det här ser ut som en typisk "Uppländsk medeltida kyrka"


Det har säkert stått en "träkyrka" här tidigare..

















måndag 1 maj 2017

Gravfält Markim


Jag tror inte ni fattar hur många sk "gravfält" det finns i Uppland.
Deras specifika stensättningar som ingen vet något om annat än
"gravfält".Hur som helst så har jag dragit mig för att åka till detta gravfält men
då jag varit på nästan alla i hela Markim,Orkesta,Viby,Vaxtuna,Borresta,Lunda osv
så  kan jag inte utesluta detta.


Det ligger mitt inne i skogen alltså,den gamla färdvägen från Vaxtuna/Viby
mot Lunda. Längst med går en enorm "rullstensås" 
med 2 stora runda bergsklippor högst upp.
Skogen här är totalt igenvuxen .


När man hittar sånna här ställen så börjar man ju fundera lite.
Eller hur? 


Första röset hittade jag,det andra ligger några meter på andra sidan en igenvuxen väg.


Jag irrade omkring här ett bra tag i snåren,då det ligger så långt in och i denna
brant så borde väl något finnas kvar tycker man.


Längre ner i backen går diken som sedan går hela vägen ner till ett större dike
och ett gammalt träsk en bit härifrån.
Jag undrar om det varit kolarminor? men då skulle jorden 
vara mer mörk efter all bränning.?


Som sagt så var det mer eller mindre omöjligt att försöka hitta detta gravfält
vem har förstört ett sådant här stort mitt inne i skogen i en backe?
För nu kan ni inte skylla på bönderna..


Andra röset


Jag står i utkanten här,ligger ett jakttorn brevid.


Så här ser skogen ut där detta enorma gravfält ska ligga .
Min tanke var att han som registrerade detta gravfält
lyckats fantisera upp en riktig rövarhistoria då jag inte såg 
en enda stensättning.


Men några meter längre upp dök första stenen fram.



Det här är alltså mitt inne i skogen..


Våra forna förfäder har alltså rest över 50 stenar mitt inne i skogen
utan ett enda tecken? 
Dom kunde varken skriva eller rista en vettig runrad alltså?
Men resa stenar...Det kunde dom..



Nu tar jag hjälp av kameran då solens strålar går att fånga.



Här ligger en sten som är delad i 3 delar,"skivad"


Det här stället är enormt.



Den gamla vägen  som går mitt över detta gravfält kallas "Vasavägen"


Men här finns inte en enda "runsten."
Är inte det märkligt?
50 resta stenar och inte en enda som är
"prydd med något"


Nu är detta iför sig mitt inne i skogen och runstenar står oftast vid kyrkor
eller i ett dike över någon som "rest en bro"..suck