Upptäckslogik

 Att börja observera månen till att hitta cykler .

Hur lång tid tror du det skulle ta?

Ett litet tankeexperiment jag sysslat med i 2 års tid med att observera månen från

min balkong.Mycket enkla noteringar,referenspunkter av annat slag blir

taknocken,bakom huset,ovanför stora huset,vid jordkällaren,ovanför snåttsta

eller Bergby samt Örsta.

Att hitta meton krävs en enorm observations disciplin och några generationer.

Men vad kan man själv "upptäcka" via observation?

En logisk cykel som jag inte tänkt på eftersom (jag tänkte i större cykler)

är faktiskt månens extrema lägen vid stort och litet månstillestånd.

Det är en naturlig återkommande cykel som kan observeras,och användas

i beräkning.

18,6 år och sedan 9.

Vad kan en människa överhuvud taget upptäcka , i vilken ordning,om de

bara har himen ?

Vilken ordning är det mest sannolikt att en människa upptäcker regelbundenheter

enbart genom långvariga observationer?

Vilka tal förekommer?

Vilka kombinationer återkommer?

Vilka förekommer aldrig?

Vilka problem leder till korrigering?

Solen återkommer,månen återkommer,men de återkommer inte på samma sätt.

Observation leder till nya regler:

Skottdag  - för soens år

Skottmånad- för månen ska följa solen

Längre observationscykler - 8 år,19 år, 9 år och senare andra mönster .

Hur upptäcker man den synodiska månaden,drakoniska månaden och anomalistisk

månad naturligt?

Den observerade cykeln och den definerade matematiska cykeln

"Månen har två tillstånd och den växlar mellan dem ungefär vart 9 år"

Först lär man sig läsa himlen,sedan lär man sig räkna himlen.

Breaking the law

I Olof Rudbecks  verk finns den här tredelade

kalendern avritad.

Även Nils Lithberg har observerat den i sitt kompendium om kalendern.

Han har även "rättat till" dagarna som är fel  osv.

Sådant stör jag mig på.

Om en "forskare" inte kan få ihop sina teorier så skyller man på

att det är magiskt,mystiskt eller felristat.

Formen och designen på en kalender med runologiska tecken som denna

sticker ut ,teckning eller ej så är den intressant för en insnöad

kalendernörd som mig.

Därav bryter jag ner allt i lager för att försöka se hur den var konstruerad.

Jag utgår inte från computus ,utan vill se själv vad jag kan komma

fram till.

Dom här utplacerade prickarna förbryllar mig.

Dom sk dagrunorna i varje ben är 123, 120 och 119 

som i varje ben består av en runsekvens på 7 runor.

Denna sekvens av 7 runor  blir 17 veckor och 18 på tredje benet.

Att rista en sådan här kalender för dekorativa syften har jag oerhört

svårt att tro eller gå med på.

Sen färgkodar jag allt ,en liten "komihågteknik" som

funkar för mig.Lättare att räkna också.

Och nummrerar,men jag provade att numrera var ben för sig,

och inte som ett 365 dels år.

Jag har gjort det med men som sagt så sticker denna

"design" ut i kalendarisk stil.

Samma sak med den undre runraden "gyllentalen" som är olika

i varje ben samt ligger utspridda och inte jämnt fördelade.

I varje ben förekommer även "ringrunan" 4 ggr per ben.

Och i första benet där bryter dagrunorna med två likadana vid 28-29 runan

samt en prick emellan.Mycket intressant.

Ett sofistikerat mnemoniskt system,det är inte dekorativ,felristat

eller slumpmässigt.

Om någon bara hade velat rista en gyllentalskalender hade en rak stav varit

mycket enklare.Här har någon valt en form som delar året i tre delar,

placerar sekvenser olika i varje del och ändå verkar följa interna regler.

Om ett mönster bara uppstår därför att kalendern är tredelad,då är det sannpolikt

avsiktligt.

Och visst hatten av till Lithberg,hans bok använder jag dagligen utöver

Svenska Slag.

Insnöad även i Slaget vid Breintenfield av någon konstig anledning.

Läser korrespondensen mellan Gustav Horn 

och Axel Oxenstierna .Man har sina favoriter.

(respekt endå för Wallenstein)

"Farfars far kan ge svar,vem det var "

Som Peter sjunger.

(Jag har två Lp skivor på min vägg,den ena är Strindbergs opera

Den fredlöse och den andra är Forbes )

Det här är min Farfars fars trumma som han  hade i armen,

den är jag rädd om.

 

Lunda

Mitt område,jag har en del i utkanten kvar som

får väntas till höstsäsongen.

Jag tror inte ni kan förstå Lundas forna storhet.

När tror du man anlade en 650 meter stensträng/mur här då?

500 talet?900 talet?1600 talet?.

Idag är detta en oigenomtränglig snårig backe,men jag går här

fram och tillbaka endå,får ingen ro,inte ens när det grymtar

bakom granen.

Det finns 3 st "högar" med snygga avstånd också.

Jag har inspekterat alla,inklusive den som är närmast Lunda kyrka

vilket var en mindre pärs att ta sig igenom snår,sly,björkar ,aspar,diken.

Men med Lidar så kan man se placeringen bättre och mäta.

Var tror ni "ledungens flotta" låg då i Semminghundra härad ?

Man måste ha hela landskapslogiken i åtanke vilket är ett pussel i sig med tanke på

alla dessa sjösänkningar,utdikningar osv.

Staden som försvann.Men stensättningarna är kvar.

Sen dyker det upp en sån som jag nån gång per sekel.

Dom som varit ute i skogarna vet,dom som sitter och fantiserar hamnar

på Jordstrålningscentrum .

Skämt åsido.

Det Uppland jag får se i skogarna är inget jag kan förlika

mig med i historieböckerna ,det är något helt annat.

Vidbo

 

Igår var jag vid Vidbo,läste en gammal avhandling

om sedimitära bergarter varpå Vidbos "talrika bergshällar"

dök upp.

Man kan ju undra vad mer som finns under klockstapeln.

Lokal kännedom är en sak,men jag har ganska bra

kännedom över hela Seminghundra härad,snart finns inte en

åkerplätt eller stensättning som jag inte varit vid.

Runstenarnas öde ,en nål i ögat av kristendomens

seger över hedningarna.Den aggresiva förstörelsen har

inte lyckats så stenarna har blivit kristna och

"översatta" till det som behagar.

Därav får dom stå som dom gör.

Min egen teori "so far" är att stenarna varit en del av ett

större mnemotekninskt vägnäts system i landet.

Jag mäter avstånden,tittar i landskapet och dess forna platser,

drakarnas placering och vart likasinnade stenar står/stod.

Kollar det spegelvända "s" hur det beter sig på alla stenar osv.

Några meter längre bort från Vidbo kyrka ligger en gammal stenvalvsbro några

meter från landsvägen.

Denna bro har anor från 1200 talet då det varit en viktig farled

att komma till blotfesten i Uppsala står det på skylten.

Bron var då byggd av trä , men en förordning från 1752 av 

Kung Gustav Adolf Fredrik

påbjöd att alla broar skulle byggas i  sten.

Det var av strategiska skäl för att spara på virke och för att

försäkra att armen inte skulle hindras av nedbrända broar.

Bron är 15 meter lång och 5,5 meter bred.

Vidbo Lidar via fornsök.

 Odlingsäsongen är igång.Har nog sått hela alfabetet tror jag.

I år har jag 4 sorters potatis,bönor i alla sorter,rödbetor,rädisor,

sallat,spenat.kål.tomater,melon.gurkor,majrova,purjolök,

piplök,sommarlök,krasse (pappas favorit),regnbågsrädisor till

ungarna,malabarspenat,vanlig spenat

i mängder.Några dahlior...Spårade ut lite i våras med gladiosknölar

dock och begonier.

Varvat med Gustav den andre Adolf som jag snöat in

hårt på,samt Hundra Härads kompani .

Har lite att reda ut där.

Samt nya funderingar .

Hällristning ,Markim

 

Min andra Freja och jag tågade iväg till Vreta idag.

Den gamla vägen gick nämligen igenom Snåttsta mot

Vreta innan dom anlade vägen vid kyrkan.

Utsikten är ovanför runstenarna vid det gamla potatislandet.

På den här lilla bergshällen.

Som sagt det är inte stort vilket man måste ha i åtanke

när man studerar områden,kartor osv.

Den här är faktiskt registrerad som

hällristning då det är sk skålgropar.

Utsikt från andra hållet med Bergby till höger,Markim kyrka 

och Snåttsta.

När jag lägger i mina kulor så blir det 

lättare att fota och se vad det hela handlar om.

Någon som vågar gissa utan att dra till

med uppstigna mästare från Atlantis?

Jag som varken är magiker eller "utvald" av "det högsta 

galaktiska rådet av emninenta gröna gubbar" får det till 

det absolut enklaste förklaring och logik i dessa gropar.

Sen finns det i fårhagen i Örsta lite gropar ca 1,7 km fågelvägen

tvärs över,så imorgon ska jag gå tvärsöver åt andra hållet mot

torpet Bakom och se vad som kan finnas där.

Groparna är stora och välgjorda men svåra att

se utan mina kulor som sagt.

Runstenarna är idag i sådant bedrövligt skick.

Ingen omvårdnad här inte.

Utsikt mot Bergby från en liten åkerholme med en

massa stora stenar som jag inspekterade medans

Freja var på "spa",hon gillar att rulla sig i diverse

saker.=)