Tjusta,Skånela socken

 

Geometrisk avritning av Tjusta från 1638.

Tjusta bys åker och äng från 1760 (kartan är större)

Karta från 1763 ,här blir det väldigt intressant.

Här är kartan dragen från Kosjön i Markim åt andra

håller nedåt.Måste inspektera denna karta .

LIDAR över Tjusta 2026.

Här ligger allt tätt och packat.

I kanten innan man kör över till Kimsta står

2 runstenar.

Men dom kan vi titta mer på senare.

Nu var det berget på andra sidan igen.

Här är utsikt från kanten av berget,vägen

nere gåt mot Bergby dryga kilometern.

Här är en lägenhetsbebyggelse registrerad.

Bebyggelselämningar  inom  ett stort område av 85-45 m 

NV-SÖ.Grund efter ett boningshus,1 källargrund,2 åkerterrasser,

markröjda ytor samt talrika röjningsrösen.

Och några meter upp i bergskanten ,

ett gravfält  50-25 m beståendes av 

ca 8 runda stensättningar.

Den här bergskullen är djup och brant på båda sidor.

Sen  på samma berg kommer det lite större gravfältet.

Beståendes av 140x120 m ÖNÖ-VNV

4 högar

ca 50 runda stensättningar

och 6 rektangulära stensättningar.

Allt koncentrerade på ena sidan.

Vad som menas med högar är oklart då det 

är 4 stora stenrösen i rad som

ligger här.Väldigt mäktiga.

Här har arkeologerna även registrerat en skjutskåra,

på andra sidan .

Inga små runda stensättningar,sedan att man anlägger

dessa stensättningar och rösen på ett berg,intryckt med 

odlingsterraser och bergshällar.

Hur sjutton har man "odlat bort" stensättningar på ett berg ?

Man kan lära sig mycket av gamla kartor som inte

marken idag kan.

År 1732 finns en trevlig karta över 

Vreta,Bergby,Snåttstas gränser

och mark.

Om denna "hägnad" kan man läsa sig till det här.

 hvilken sedan i längden
blifvit ännu mera förbättrad
igenom uppfyllning af sten
och annan fast materia, samt
sålunda gjord farbar
äfven under regn och hösttid,
då körslorna annars hindras

 

Den tjänar derföre icke allenast

till ägornas inbördes bruk,
utan ock såsom nödvändig
utfartsväg från de lägre
ängarne till högre belägne

gårdar och tun. Den är uti god beskaffenhet

och bör underhållas
af dem som nyttja densamma,
så att den ej förfaller
eller blir obrukbar.
För sådant ändamål är
denne väg härmed beskrifven
och upptagen uti denna förrättning.

Del av kartan från 1732.

Och den fina beskrivningen.

 

Dagens karta via fornsöksappen.

Här är det registrerat som hägnad,sannoligt odlingsten i en

250 meter lång uppodlad stensträng.

Finns inte så många vägar här mellan åkrarna och gränser

att välja mellan.

= Farbar även under regn och höst,ca 200 alnar (120 m)

och 10 alnar bred =ca 6 meter,är stenfylld,(klappersten),

används för hötransporter,huvudfart från äng till gård,gemensam

för flera ägare 

 

Markim

 

Pappas och mitt favoritställe i Västerhagen

När man bor på historisk mark själv blir man

lite hemmablind.

Här ligger det stensträngar 9 st i ett sammanhängande system

mellan 4-90 mete =195 m.Varav även en

fägata ska enligt raä registrerats.

En bra morgonpromenad är alltid att gå här.

Men nu kom jag på att det står en liten 

visarsten /rör  i kanten.

Vilket måste vara den här från 1732 över

Snåttsta,Ekeby och Bergbys gränser.

Vilket stämmer bra om man följer linjerna/aln .

Den här stensträngsystemen här följer ett  enda långt

stråk över hela hagen mot åsen till Solbaddet och Berbgy.

På toppen ligger en stensättning (min morgonsten)

Utsikt mot Markim kyrka.

Utsikten här är precis i kanten av ovanstående karta.

Det intressanta är även att notera där jag lagt

dom streckade linjerna ,en "hägnad".

Stensträng 250 m som löper fram till Snåttstas gräns.

Nu har jag tittat lite i Diplomatorium från Riksarkivet

angående marken härifrån.

Den finns redan 1287 via arv + donationer.

5 öresland i "Beribu" 

År 1298 tex

Rörik får 1/2 markland i Husby

1 öresland i Lundby

1 öresland i Bergby

Rörik lämnar mark men behåller landbogårdar.

År 1307 tex

Folke Jonsson gör byte, ger bort 1/2 markland i Husaby

(samma enhet som 1298)

År 1335 tex

Anders Olofsson byter med ärkebiskopen i Uppsala

1 markland i Vada mot

1/2 markland i Lena och 1/2 markland i Örsta

Samma återkommande markland.

Stormännen byter,säljer och optimerar.

Kyrkan tar över successivt Viby klostrer,Ärkebiskopen och

slutligen S:ta Klara och vidare Danviken hospital

Torpet Solbadet ,jordkällaren är direkt bakom stengrunden.

Framsidan där dom två trappstenarna ligger.

Intressant angående markerna här är 

att spåra jordägarna då detta är historisk mark dokumenterad

ner till 1200 talet.

År 1302  säljs 2 öresland i Vreta.

År 1439 säljs 1/2 markland i Markims kyrkby

Markland = den jord som ansågs kunna ge en viss avkastning.

1/2 markland som hela tiden återkommer är i dagens mått

cirka 3-4 hektar.

Och 1 markland = 8 öresland

1 öresland = ca 0,75 - 1 hektar

1 öre = 3 örtugar

1 örtugaland = cirka 0,25-0,35 hektar

Med andra ord inga små täppor här inte.

Utsikt från Solbadet mot Vreta och Bergby.

Idag ska jag gå efter rågångar enligt en karta från 1767.

Den är lite knepig då den är väldigt bakvänd ritad.

Vi får se hur det går.

Först ska jag Snåttsta på morgonfika,

sen till Bergby och ut i fårhagen,kolla gamla "odlings terrasser".

Lunda

 Lunda har ett av Upplands största gravfält.

Det innehåller enligt 1978 års fältrapport och avmätning.

530x300 NNÖ-SSV

19 högar (varav 2 storhögar)

ca 172 runda stensättningar

3 kvadratiska stensättningar

1 triangulär stensättning

2 kvadratiska stenkretsar

4 rektangulära stenkretsar

43 resta stenar (varav en U356)

Vid shacktningsövervakning 2020 påträffades i gravfältets

östra del 4 härdar som inte kunde indikeras på boplats.

Är det inte märkligt ?

Här är fältrapporten.

Tiden före lidar ,och "moderna avancerade" mätnings tekniker.

Jag är alltid här någonstans i veckan.Igår var det en annan del jag 

inspektera och observera,angående hur mycket jordbruket har pressats in

under seklerna på gravfältet.

Detta gravfält låg på mark som aldrig varit optimal åker.

Den har tagits i bruk sent samt förstörelse av nutida

 människor,såsom bilvägen, och sprängning av stenar.

I utkanten är det smådiken som slingrar sig .

Gravfältet ligger på en svag platå/rygg.

Det är kantat av diken /dränering som går kors och tvärs genom högar,

sprängsten,gamal stenmur/gräns.

Det är väldigt oregelbundet då man grävt runt och emellan.

Jordbruket har pressats in i ett äldre kulturlandskap för att

sedan överges.

Här har man använt marken men undvikits i aktiv odling.

Möjligen bete eller slåtter men inte plöjts.

Stenmuren ligger i direkt anslutning till en av högarna.

I kanten ligger även sprängsten dumpad ?

I kanten dessa dikesformationer som sedan löper in

i mindre variationer i gravfältet.

Mellan dom två dominerande högarna står två

små stenar,

Dom är riktade mot två andra stenar längre ner ca 40 meter.

Skogen växer igen fort,även på gammal slåttermark/ängsmark.

Dagens karta via fornsöksappen 2026.

Ängeby gård ligger där den låg 1635 och tills idag.

Från en karta 1793 är en kvarn (lokal) med över

beskrivningarna.

En liten vattenkvarn mellan bygränserna.

Ängeby ägor och mark från 1638.