Kättsta Husby-Ärlingshundra

 

Nu är "gravfälts säsongen" igång.

Imorse besökte jag detta gravfält som är utav större karaktär.

Finns en fältrapport från 1979.

Småkuperad hagmark.

Härifrån ser man rakt över till Husby-Ärlingshundra kyrka.

Gravfält beståendes av

10 högar

ca 115 runda stensättningar eller närmast runda

4 rektangulära stensättningar

och en treudd.

Här var det stora stensättningar,mycket imponerande.

En av dom rektangulära stensättningarna.

Treudden letade jag på ett bra tag.

Den ska ha 15 meter insvängda sidor.

Ska tillbaka imorgon om vädret är bättre och leta.

Det här är ett stort område,finns 2 mindre gravfält en bit bort.

Sen är hela området fullt med stensträngar som såklart

ska inspekteras.

Broborg

 

Det finns stenrösen,och sedan som sagt stenrösen.

Mitt absoluta  favorit röse utan tvekan är detta som

 finns nedanför Broborg.

Nedanför på andra sidan ligger detta som jag står i.

Sånna här stora rösen på "stora gravfält" i Uppland,

ligger alltid i par.

Även dom "gravfält" som finns i skogarna,samma struktur.

Ur boken Hantverk till Kunglig ära

som jag satt och bläddra i häromkvällen.

Undra om det var dom som Strindberg tänkte på när han skrev

Hemsöborna.

 

"Hard work pays off,dreams come true .Bad times dont last,but bad guys do"

 Att Runologin ofta låter runtexter tolkningsmässigt passas in  i fornsvenska

mönster har två konsekvenser.

1. Språkmodell blir tolkningsram

När runor är oklara använder man fornsvenskans grammatik 

och  ljudregler för att avgöra vad en runföljd "borde vara"

istället för vad som stått där.

2. Historiskt språk blir bevis

Runologin använder i praktiken fornsvenska,lågtyska,isländska etc

som målform snarare än att se runtexten som ett eget 

självständigt källmaterial med egen fonologi.

Detta står i kontrast till neutral translitterering  som bara återger vad

runorna faktiskt visar.

Då kan man titta tex på hur runor borde tolkas oberoende av fornsvenska?

Hur fornsvenska regler och runornas ljudvärde inte alltid överenstämmer?

Eller göra en jämförelse mellan runinskrifternas fonetik och fornsvenska

fonologiska system ?

Men det har ni väl redan gjort.

Och jag är bara en "glad amatör" trots allt.

Jag är verkligen trögfattad som inte ens kan förstå en

enkel translitterering i UR .

(Citat från Razor Ramone)

 Ur boken

Silverskatter från Svensk Stormaktstid

 s126

Sveriges äldsta kända mästerstyckekanna.

Rund,konisk,stark bukig,profilierad,

fotlös.Dekor av vertikala knäckar.

Nedtill fält med driven och ciselerad dekor av

Ovidii metamorfoser i låg relief.

Scenerna visar bland annat Venus och Adonis

samt Apollo och Daphne.

Däremellan beraindekor mot mattpunsad fond.

Kannans övre del med fält av symentriska 

bandornament mot punsad botten.

Lågt ansatt gjuten pip avslutad med ett drakhuvud.

Fällbar hank med rikt profilierat grepp av ebenholts.

Vid fästet maskaroner mot punsad botten.

Fasetterad lockknopp.

Sannolikt ursprungligen med rechaud.

Snyggt. 

I walk alone

 Vad menas med translitterering då?

Enligt UR är det 

Varje runa - ett tecken i translitteringen

Osäkerhet markeras med[ ] 

... = bortfall 

? = tveksamhet

Translitteringen ska vara 

före grammatiken

före normaliseringen

före "avsikt"

Det här är era egna principer.

Jag följer dom exakt enligt era regler.

Glöm inte det.

Vad händer i U225 och U226 redan på translitteringsnivå i UR ?

Translitteringen innehåller tolkning i smyg.

Skadad bistav,ytporer,sprickor

translittereras endå som bestämd runa.

"Skulle anses stungen,om icke stenytan"

Alltså observation är osäker men translittering säker.

Olika translitteringsutfall  i U225 och U226

punktliknande fördjupningar ibland = stugna runor

ibland = "oregelbundenheter i stenytan"

Det avgörs inte av form utan av vad som behövs för läsningen.

(Inkonsekvent kriterium)

Translitteringen justeras retroaktivt

"Ristaren har dock med all sannolikhet åsyftat ett m "

Vilket betyder att translitteringen ändras för att "rädda" ordet.

Som återigen det inte står på stenen.

Språk styr translittering (baklängesmetod)

Sen har vi skiljetecken på stenarna 

På U225 och U226  saknas det där det borde finnas,

antas där det inte syns och ignoreras där det stör.

Skiljetecken används alltså inte som observation

utan frigående tolkningsverktyg.

(Det är varierande i Hela SR )

Samma runa i UR läses olika av Bureus/Rhezelius/Aschaneus/Peringskiöld

Men allt sammanfogas till en translittering.

(i UR finns alla invändningar i fotnoter)

 Här är en translittering som inte ens kan stå själv.

Ni säger ju att Runologi är den vetenskapliga läran om 

runor och runinskrifter,främst inriktad på tolkning ,läsning

och språkhistorisk analys av texter från vikingatid till medeltid.

Ett  språkvetenskapligt ämne som fungerar som en viktig historisk

källa för att förstå nordiska språk,samhälle och kultur fram till 1100 talet.

Om inte ens den allmäna translitteringen kan "tolkas" och förstås

borde man inte ifrågasätta dess grundmetoder av runstenarna ?

Iallafall borde väl ett "väntalitenu" uppstå ?

Eller är det bara jag? 

Okej här på raas hemsida står exakt deras egna

 begrepp och principer

Det ska då gälla för UR och SR .

Eller är jag trögfattad igen ?

"Jag vs UR"

(Men det är inte jag utan legendaren 

Jake the Snake Roberts ,men lite kul kontrast)

Glory days

 Jarlabankens självresta  stenar

U127 Danderyd k

U261 Fresta k

U 164 Täby Tä

U 165 Täby Tä

U 212 a och b Vallentuna k

Är enligt wikipedia,runverket,UR identiska.

Vart då?

Inget "väntalitenu" ?

Translitteriseringen ?

Vart  i translitteriseringen ?

Visa mig och berätta vart den är identisk nånstans.

Vart på stenarna är det identiskt?

Jag är verkligen trögfattad som inte kan förstå det här.

Om det är identiskt borde alla stenarna följa

samma runföljd,samma ortografi,samma skiljetecken,

samma runformer och samma fullständighet eller?

Detta har abolut ingen betydelse i UR endå är det avgörande

av alla tolkningar som följer samma normaliserande

satsmall och semantiska berättelse.

Eller är jag dum?

Det här är runologins egna källmaterial.

Eller är wikipedia en bättre källa?

Vad någonstans är detta identiskt?

Jaha är det för att u 212 ristaren glömt att rista ett i ?

"at sik kvikvan " är det identiskt?

Fast det på stenarna är olika ordgränser,olika runföljder

och ibland utan skiljetecken.

Det spegelvända s:et då ?

En spegelvänd a-liknande form då?

Brutna namn utan betydelse ?

Skiljetecken som ibland räknas,eller inte ?

Varför har man inte "ristat hela namnet" utan lagt in x

tycker du det låter logiskt?

-man gjorde så på den tiden 

Eller det kanske bara passar när man ska tolka något annat ?

Endast dekoration?

STENARNA är inte identiska på runnivå.

De är inte identiska på ortografisk nivå.

De är inte identiska på grafisk nivå (mönster).

De är inte ens identiska i innehåll per sten.

De är identiska ENDAST på

normaliserad text,grammatiskt system,semantiskt helhetsberättelse.

 Identiska efter tolkning ,inte före.

Bro,tingplats,bön,hundare och Täby slås ihop till en 

sammanhängande berättelse.