In da club

 

Vad försöker cykeln synkronisera?

Vilken period använder den ?

Hur korrigerar den felet?

Vad används resultatet till?

Vilka traditioner använder samma cykliska princip ,men

implimenterar den på olika sätt?

Vad händer när den verkliga lunisolära kalendern omformas

till den kristna computusens tabellcykel?

"adde,subduc,divide,reliquum,numerus,cyklus osv"

lägg till,dra ifrån,dividera,ta resten,hitta cykeln.

Den beräknade positionen är inte automatiskt kalenderns slutgiltiga

datum:reglerna appliceras först-

Hitta cykeln

Jag har hittat cykeln ,och beräkningsprincipen.

Men inte testat hela systemet i dess matematiska algoritm.

Ni vet att en kalender behöver inget datum,om man kan

beräkna efter cykliska och matematiska principer.

Följa reglerna,du kan inte "hoppa hit och dit" för att du ser

19 och då kopplar det atomatiskt till meton eller 18 till saros.

Även om tanken är lockande så måste systemet såsom det ligger

konstruerat beräknas efter deras riktningar,antal,då kommer 

reglerna av sig själva atomatiskt.

Och dom reglerna är mer logiska för mig än

"alle man i båten" och "mystiska solgudar med långa spjut"

Förstå systemet,formulera algoritmen,testa algoritmen,bygg tabell som gör 

algoritmen snabbare.

Ett årtal kan reduceras till

cykelposition-rest-tabelluppslag

Jag älskar den här boken 100 sidor in än så länge.

Måste räkna själv annars förstår jag inte hur han beräknat.

Boktips

 De emmendatione Temporum 

av Joseph Scaliger

wow.

Tabeller,kalendariska uträkningar,cykler.

Octaetetris ,mycket intressant och det anglosaxiska 

kalendariska tidräkningen.

(med tanke på att Coligny kalendern hittades 1897 och

antikythetra mekanismen 1901,för att nämna min nya favorit cykel

månens extrema lägen vart 9;e år som är en väldigt

intressant matematisk cykel som går att beräkna med)

Hans jämförelser mellan olika kalendrar 

"De här två systemen råkar kunna jämföras matematiskt,

men det betyder inte att deras epoker/början är identiska"

Nu ska jag fortsätta läsa 

"Om den Alexandrinska kallippiska periodens höstliga början"

.

Vallbyåsen

 

Jag var på min älskade ås i förrgår.

En ide kan inte tänkas hemma och så

var det några mått som skulle konrolleras.

Här står stenarna i par om tre,vinklade och med specifika

avstånd emot varandra.Det är inte på några 

som helst omständigheter "magskt" utan planerat,mätt och placerat.

Här finns "inga uppstigna mästare från Atlantis" tyvärr, inga "energier"

däremot finns det kor,och en nyfiken kalv som jag hade hack i häl.

Så från dessa par till dom som står längst bort är det 76 meter .

Jag mätte avstånden emellan alla dessa par..igen.

Det går inte att "hitta på" hur gärna ni än vill få det

till "magiska ritualer som bara du kan se".

Om man tar bort alla era fantasitolkningar och 

ser det som det är,så är det enda logiska att göra

att mäta upp allt som går att se.

Då börjar man se regler,avstånd,planeringen .

Så svårt är det inte.

Däremot varför är fel fråga att haka upp sig på.

Det har jag gjort i många år innan jag börja mäta.

Då det är så packat och tätt så börjar jag med parstenarna,går raka linjer till nästa,

streckar upp i meter i min antecningsbok,sedan börjar jag med 

nästa sten som ligger på samma linje,

och igår var planen att börja mäta in dom rektangulära stensättningarna.

Sen finns det olika stilar på dom rektangulära,som denna med "Lite mindre stenar",men

allt ligger snyggt och prydligt,strukturerat.Såsmåningom när

jag har en ordentlig översiktskarta så

kanske poletten trillar ner.

Än så länge har jag inte beräknat höjdläge,vinklar,azimut och sådant.

Men jag har en teori,inget fritolkas bara för att det ska passa.

Sådan är inte jag.

Sen analysera landskapet,terrängen.Då den nedersta delen är det

sand.Nu syns det tydligt då en del träd har fallit.

Och det är gryten vid en del högar tex.

Sen på åsen är det smågrus.

Enkla observationer,inget avancerat.

Men mitt nyfikna sällskap blev lite för närgången så

jag fick avbryta.Men varje gång mäter jag något nytt.

Alltid något att upptäcka efter 10 år här.

Krogören,Markim

 

Krogören och andra sidan vid Stora Lundby var

jag vid häromdagen igen.

Det är gamla grunder,uppodlade små plätar,samt en platå man kan se via Lidar

och några stensättningar,

Stensträngen eller "hägnad" som det står i fältrapporten

från 1978 skulle vara ca 50 meter svag östlig sluttning.

Kan man lugnt säga.Svårt att förklara för folk som

inte "går i landskapet".

När jag går i landskapet kan jag observera,notera och

se hur landskapet en gång såg ut,vad man

dikat,byggt ut,byggt till,övergivit,omdragit osv.

"Fornlämningsliknande lämning ",

stensättningsliknande lämning rund 10 i diam.

Ett röse med andra ord?

Det finns 3 stora rösen i utkanterna här och andra stensättningar.

Det andra röset hade sprängsten men var endå snyggt lagt .

Sen har vi den andra åkerholmen där en sten 

restes över den gamla vintervägen,här går det

stensträngar/murar över hela berget,samt stora grunder med

raka stenrader,och en "hål väg" /färdväg.

Hålvägen skulle vara på 95 meter.

Men det ligger små stenrösen överallt här .

Men här var det så högt gräs och snårigt att

inte ens Freja gick in.

Får vänta till höstsäsongen och inspektera bättre.

Ska se vad Teodor Gustavsson skrivit om detta ställe.

Kvarnbacken,Markim

 

Kvarnbacken vid Stora Lundby har inspekterats.

Nu är det inte många stensättningar kvar här ute som jag inte

inspekterat eller varit vid.

En åkerholme bland åkerholmar.

Den ligger mitt i,fri sikt mot Vivelsta,Husby,Stora Lundby,sen

kommer komötet på andra sidan osv.

Jag tågade i gott humör hit,tills jag kom på att jag gått rakt förbi

det stället som skulle inspekteras.Men denna lilla åkerholme hade också

stensättningar.

Via fornsök,utan den är jag ganska vilse ibland.

Stensättning? rund 7 m i diameter.

Svårt att förklara funktionen står det i fältrapporten

från raä.Jo det kan man lugnt säga då

jag skådade mer än "denna" stensättning.

Trots svår terräng,högt gräs och snårigt,uppbökat så

var det bara att gilla läget och försöka gå runt och efter

stensättningarna.

Härifrån på andra sidan liggen en "hålväg" där även

Gustavsson rest en sten över den gamla vintervägen som gick.

Trallandes här med "stackars styrman Karlsson hade otur",gick 

jag över till andra sidan.

Så denna åkeholme enligt raä och den gamla

fältrapporten skulle bestå utav:

1 hög och 54 runda stensättningar.

Spänningen var olidlig när jag knatade upp för bergsidan.

Som var den enda sida där man kunde gå.

Här var det ännu mera snårigt,fästingparadis.

Det fanns inte ens antydan till någon ingång tills jag hitta ett

rådjursstråk jag kunde följa in till nästa snår.

Sen i kanten på andra sidan låg två mindre högar

brevid varandra.Stenarna runt var av större typ.

Imorgon ska jag tillbaka till andra sidan vid

Krogören och gå se vilka funderingar

som dyker upp.Kanske tar mig upp på Åskberget

om det inte är för varmt,skulle behöva gå igenom skogen och

upp till Svedlandet.

Galgbacken ,Markim

 

Igår var jag och Bergby uppe på t.galgberge

När man sett så många stenrösen som jag men

endå blir lika imponerad varje gång.

Röset var kompakt,röda stenar som det ska i ytterkanterna,

och några i själva röset.

Och då  dom röserna jag sett i skogarna så brukar dom

alltid ligga i par vilket det även gjorde här.

Ett mindre.

Från sidorna är det även enorma stenar i rad,

även på andra sidan där det inte stupar

rakt ner är stensättningar,mycket intressant.

Det lilla röset brevid.

Röset från andra sidan.

Det ska ha varit en rest sten i röset enligt en karta från 1796

den ska jag leta reda på.

Skogen här är väldigt intressant,ska se vad Teodor Gustavsson skriver

om detta.Husbys rågångar är väl dokumenterade så.

(Aha jag måste till Stora Lundby.)

22-graders halo

 

En halo uppenbarade sig idag.