Markim

 

Pappas och mitt favoritställe i Västerhagen

När man bor på historisk mark själv blir man

lite hemmablind.

Här ligger det stensträngar 9 st i ett sammanhängande system

mellan 4-90 mete =195 m.Varav även en

fägata ska enligt raä registrerats.

En bra morgonpromenad är alltid att gå här.

Men nu kom jag på att det står en liten 

visarsten /rör  i kanten.

Vilket måste vara den här från 1732 över

Snåttsta,Ekeby och Bergbys gränser.

Vilket stämmer bra om man följer linjerna/aln .

Den här stensträngsystemen här följer ett  enda långt

stråk över hela hagen mot åsen till Solbaddet och Berbgy.

På toppen ligger en stensättning (min morgonsten)

Utsikt mot Markim kyrka.

Utsikten här är precis i kanten av ovanstående karta.

Det intressanta är även att notera där jag lagt

dom streckade linjerna ,en "hägnad".

Stensträng 250 m som löper fram till Snåttstas gräns.

Nu har jag tittat lite i Diplomatorium från Riksarkivet

angående marken härifrån.

Den finns redan 1287 via arv + donationer.

5 öresland i "Beribu" 

År 1298 tex

Rörik får 1/2 markland i Husby

1 öresland i Lundby

1 öresland i Bergby

Rörik lämnar mark men behåller landbogårdar.

År 1307 tex

Folke Jonsson gör byte, ger bort 1/2 markland i Husaby

(samma enhet som 1298)

År 1335 tex

Anders Olofsson byter med ärkebiskopen i Uppsala

1 markland i Vada mot

1/2 markland i Lena och 1/2 markland i Örsta

Samma återkommande markland.

Stormännen byter,säljer och optimerar.

Kyrkan tar över successivt Viby klostrer,Ärkebiskopen och

slutligen S:ta Klara och vidare Danviken hospital

Torpet Solbadet ,jordkällaren är direkt bakom stengrunden.

Framsidan där dom två trappstenarna ligger.

Intressant angående markerna här är 

att spåra jordägarna då detta är historisk mark dokumenterad

ner till 1200 talet.

År 1302  säljs 2 öresland i Vreta.

År 1439 säljs 1/2 markland i Markims kyrkby

Markland = den jord som ansågs kunna ge en viss avkastning.

1/2 markland som hela tiden återkommer är i dagens mått

cirka 3-4 hektar.

Och 1 markland = 8 öresland

1 öresland = ca 0,75 - 1 hektar

1 öre = 3 örtugar

1 örtugaland = cirka 0,25-0,35 hektar

Med andra ord inga små täppor här inte.

Utsikt från Solbadet mot Vreta och Bergby.

Idag ska jag gå efter rågångar enligt en karta från 1767.

Den är lite knepig då den är väldigt bakvänd ritad.

Vi får se hur det går.

Först ska jag Snåttsta på morgonfika,

sen till Bergby och ut i fårhagen,kolla gamla "odlings terrasser".

Lunda

 Lunda har ett av Upplands största gravfält.

Det innehåller enligt 1978 års fältrapport och avmätning.

530x300 NNÖ-SSV

19 högar (varav 2 storhögar)

ca 172 runda stensättningar

3 kvadratiska stensättningar

1 triangulär stensättning

2 kvadratiska stenkretsar

4 rektangulära stenkretsar

43 resta stenar (varav en U356)

Vid shacktningsövervakning 2020 påträffades i gravfältets

östra del 4 härdar som inte kunde indikeras på boplats.

Är det inte märkligt ?

Här är fältrapporten.

Tiden före lidar ,och "moderna avancerade" mätnings tekniker.

Jag är alltid här någonstans i veckan.Igår var det en annan del jag 

inspektera och observera,angående hur mycket jordbruket har pressats in

under seklerna på gravfältet.

Detta gravfält låg på mark som aldrig varit optimal åker.

Den har tagits i bruk sent samt förstörelse av nutida

 människor,såsom bilvägen, och sprängning av stenar.

I utkanten är det smådiken som slingrar sig .

Gravfältet ligger på en svag platå/rygg.

Det är kantat av diken /dränering som går kors och tvärs genom högar,

sprängsten,gamal stenmur/gräns.

Det är väldigt oregelbundet då man grävt runt och emellan.

Jordbruket har pressats in i ett äldre kulturlandskap för att

sedan överges.

Här har man använt marken men undvikits i aktiv odling.

Möjligen bete eller slåtter men inte plöjts.

Stenmuren ligger i direkt anslutning till en av högarna.

I kanten ligger även sprängsten dumpad ?

I kanten dessa dikesformationer som sedan löper in

i mindre variationer i gravfältet.

Mellan dom två dominerande högarna står två

små stenar,

Dom är riktade mot två andra stenar längre ner ca 40 meter.

Skogen växer igen fort,även på gammal slåttermark/ängsmark.

Dagens karta via fornsöksappen 2026.

Ängeby gård ligger där den låg 1635 och tills idag.

Från en karta 1793 är en kvarn (lokal) med över

beskrivningarna.

En liten vattenkvarn mellan bygränserna.

Ängeby ägor och mark från 1638.

Lunda 1703

 

Den här texten var lite knepigare att ens försöka läsa

eller tyda men jag får ta bokstav för bokstav.

Det är en förteckning av Lunda och Stora Söderbys

mark och ägor från 1703

Kartan tillhörandes är mycket intressant då det svedjades en hel del.

Karta från Lantmäteriet av Lunda från 1703

Äldsta kartan jag kan komma ner till är från 1638.

Fast jag kan ju kolla diplomatorium och testament.

Det finns väl dokumenterat ända från 1200 talet.

Dagens karta via fornsöks appen.

Lunda 1792

 

År 1792 skrevs ett väldigt utförligt och detaljerat

dokument med utmätt karta över Engbys ägor i Lunda.

Med tillägg från 1793 och 1796.

Jag har synat allt på denna karta,det har tagit några dagar.

Torpet Krakaus twenne åker wretar

kåltäppor,äng och små täppor.

Med kåltäppor menas alltså basgrödor mest sannolikt

Kål,rovor,lök därav kåltäppa.

Kryddor Dill,kummin,Persilia

Humle var obligatoriskt för många små torp.

Ängslotter i Storängen och lotter i Rödjan (äntligen)

Ett aktivt torp med bra marker alltså.

Det här är inte ens "the grand finale" men jag går systematiskt på denna

fantastiska karta från 1792.

Här finns 21 rågångar varav 7 jag vet på rak arm var dom är.

A14 och B14 ca 2 tunnland 7 kappland totalt alltså

B14 är en del ca 0,5-0,7 hektar uppdelad mark.

Och dom 3 blåa prickarna på dagens karta är

där Krakau låg.

Är det inte fantastiskt.

Med LIDAR kan man även se spår av täpporna.

Längst ner på dagens karta och

på den från 1792 går en äldre bruksväg till Lena bys gränser.

Den är på 1500 alnar vilket motsvarar ca 890 till 900 meter.

Vilket då kopplar ihop Grönlund i skogen hos mig.

Och då hamnar den så här,vilket då stämmer bra med terrängen.

Jag som inte ens har börjat med mitt gravfält och dess placering .

Men den är delad i 2 och kallas för "kulliga backar".

Det finns även en kvarn och det är inte den uppe vid Norrby.

Jag är så nöjd.

Nu ska jag hitta alla gränser och rågångar.

Rågång 7

Ett gammalt rör bestående av 5 stora kantiga stenar på berget

var mot annan stående,hjärtstenen 4 sidig och 4 kantig 4 1/2 kvarter hög

3 kvarter bred och 2 kvarter tjock,slät och flat ovanpå.

Skiljer Engby,Norrby och Stora Söderbys ägor från varandra.

Holy Driver

 

Staffan Klingspor ?

Finns många att välja bland,men han är begravd i Vallentuna kyrka.

Kartan är från Lantmäteriet över Lindö ägor från 1689-

Notera runstenarna vid Gullbron.

Grana,Vallentuna

 

Gamla vägen från Fresta mot Vallentuna,strax efter Nibble,

ligger Grana,vägskäl.Här kan man svänga in mot Sälna och

vidare hemåt via Stora och lilla Mällösa osv.

Den blåa pricken är där jag befann mig imorse.

Planen var att gå hela stensträngs systemet till Sursta,

eftersom där är det en "fägata" som löper in i systemet.

Geometrisk karta  över Sursta och Berga från 1635.

Notera dom svarta strecken.

Grana ligger i kanten och dom röda prickarna är

en "väg" som går mot  Sursta.

Den med "fägatan".

Bakom vägskylten står den största resta stenen.

Det här är en bergsås där allt ligger 

oerhört packat,samt åter inga små stenar.

Dom är uppradade hela vägen,blandat med stensättningar.

Från den resta stenen i backen i kanten av berget,är ett

gravfält registrerat här beståendes av 

25 runda stensättningar

1 kvadratisk stensättning

och 3 resta stenar.

Den andra resta stenen står i granbusken och ca 20 meter rakt ner

står nästa och några meter ifrån den på berget ligger

vad jag förmodar den fyrkantiga stensättningen.

Den tredje resta stenen? varpå den fyrkantiga framför som ligger

på bergsklacken.

Man kan ju tycka med bilvägen på andra sidan,och

kraftledningen på berget att det skulle vara omplockat,flyttat

eller förstört men det är förvånandsvärt väl

bevarat,då det ligger på berget som sagt.

Och det omfattande "hägnadssystemet".

På LIDAR så ser man bättre berget.

Den första röda pricken är nästa magnifika

stenröse.

Jag har varit här förrut men det är alltid

lika trevligt att beskåda det.

Stensättning närmast rund 10 m i diam.

Sedan fortsätter man gå ca 30 meter 

och då dyker en "torp lämning" upp på berget.

Husgrund 5*5 m .I NÖ hörnet en härd.

av huggen gnejs.

Och så fortsätter dessa "hägnadsystem" .

I utkanten ligger en "husgrund".

Utsikten här är magnifik,på andra sidan fortsätter "hägnadsystemet"

som blir dubbelsträngar då det blir fägata efter 900 meter.

Husgrund på berget 4*6 m.

Vid revidering 1979 kan iakttagas en oregelbund rund förhöjning.

SV om dessa stenblock en stenrad 8 meter.

Hur gammalt tror du det här är?

1920 tal?

1600?

Sen i anknytning till detta "torp" på berget är en färdväg

registrerad typ "vägbank".

Märkligt.

Dena "vägbank" gick att följa väldigt bra då det är berg på ena sidan och stenar på den andra,

så om det varit en gammal väg så .

Ur boken

Bondesagan av Sigvard Cederoth

"Milla två byars ägor hade man en bygata om dä va

skog på ena byägan eller båda,annars hade man bara linjedike"

( man högg opp en "gata" eller "skiljeväg" mellan ägorna)

"Det var bestämt i byordningen hur smal gårdsgränden feck vara.Om du bygger

så där nära så anmäler jag dej,hade en bonde sagt till en annan.Mellan gårdstomterna

måste det vara en gårdsgränd.Då var gränsen mellan gåla.

Unga sprang i gårdsgränd å hade sitt fyr för sej"

"Rörgången geck man när man skifta gärdsgårdar.Sexman geck rörgången

med famnen (famnstaken) när han skifta gärdsgårdar milla

byalagen.Linjen milla bönderna kalla man rågången"

Karta från Lantmäterier över Granna ägor från 1727.

Karta från Lantmäteriert 1810 över Lindö Gård.

Vad är det här för sjö??

Mitt i golfbanan.

Den här sjön har jag aldrig hört talas om eller sett förrän nu.