Utmark

 

Nu är det utmarkerna som jag betar av.

Det säger en hel del om landskapet som jag inte

haft i åtanke då det mestadels varit,gravfält,runstenar,resta stenar osv.

Nu plöjer jag alla historiska kartor som finns på Lantmäteriet.

Lunda har jag läst rubbet,lite problem med kanslisvenskan dock,

men jag känner igen handstilar,personer,kartografer .

Även alla soldater som finns i soldatregistret som bott

där jag bor ,Ekeby rote,Hundrahärads kompani.

Deras mark jag trampar på.

Hur som helst tillbaka till min Baron.

Nu när jag lusläste en karta från 1705 över Lunda och Ösbys ägor

fann jag något trevligt som om vädret skiner imorgon ska inspekteras.

Dom blåa prickarna på dagens karta är markerade

"fornlämningsliknande lämning".

Men nu vet jag att det legat ett torp här.

Kartan inrättad av Baron och landshövdingen

Johan Hoghusen order 13 maj 1705.

(aha,angående Ybleholms gamla Borghausen? )

Förstoring av torpet i utmarken .

Och med lite hjälp av dagens teknik kan jag nu se

exakt vart och alla tegar,lindor legat.

Är det inte fantastiskt .

Jag skulle aldrig hittat detta utan Lidar.

Återkommer med rapport när jag varit här.

Och en till sak,angående Dymossen år 1774,

då ska ligga i kanten här då det gränsar,Ösby,Trosta och Antuna.

Men rågångarna här har inte varit rör utan träpålar.

Sigridsholm 1771

 

Del av karta över Lilla Söderbys ägor från 1771,

varav rågångarna 25,26,27 och 28 var dom

jag gick efter häromdagen,ovetandes.

Men dom finns på denna karta.

Vad roligt.

Nu ska jag gå här igen.

Med min "nya bästa kompis " Baron G von Danckwardt

och Gustav Boding (landmätaren),hans kartor har

jag ägnat en hel del åt nu några veckor.

Nu ska jag gå åt andra hållet,se vart vintervägen ligger/låg.

Vad roligt.

Lunda

 

Bakom Lunda kyrka går en stor moränplatå eller vad man ska kalla det.

Utsikten i kanten här mot Lunda kyrka.

Här är det så mycket stensättningar att det inte ens

kan förklaras på ett vettigt sätt men jag ska försöka.

Det går ett hägnadsystem här en bit upp.

Från den blåa pricken jag är till den röda stensträngen är

det ca 26 meter in i snåret.

Och ett gravfält naturligtvis mitt emellan stensträngarna.

Första hindret förutom skogen var ett stort dike.

Bara att gilla läget och ta sig över.

Skogen här ser ut så här och diken överallt.

Till slut en öppning.

Men innan vi går vidare ska jag bara

påpeka att denna "huvudsträng" är ca 450 meter som jag gick

efter.

Jag följde ett mindre dike då skogen här verkligen

är snårig.

Utsikt mot Mörby på andra sidan.

Sen mitt emellan huvudsträngen är ett gravfält beståender

av 1 hög och 19 runda stensättningar.

När tror du man anlade sånna här "hägnads system" ?

Nu drog jag en direkt koppling härifrån till

Säteringen som ligger fågelvägen 4 km härifrån.

Och bakom huset min egen "hägnad " av samma stil.

Högen som består mestadels av sten

var rejält utgrävd i mitten.

Då det mesta som är registrerat som gravfält i Uppland.

Har man missat att det finns olika stilar på dom.

1 hög och 19 runda stensättningar tex som

jag samlar på där jag kan hitta och koppla.

Men sen finns 3 högar gravfät,resta stenar gravfält

lite olika stilar.

Sen börjar strängen efter högen,men den går inte

i en rundad stil utan v-formad var min uppfattning när

jag gick fram och tillbaka.

Här står jag mitt i ena strängen och som ni ser så är

det inte många meter till den andra.

Sen var jag inte ensam i skogen då det grymtades bakom

granen varpå jag hoppa in i björkskogen.

Det var lite skarpt läge ifall det var ett vildsvin,

annars brukar jag ropa efter pappa när jag går långt in

i skogen ensam med jämna mellanrum.

Som sagt här skulle huvudsträngen gå.

Vart då kan man undra med gps,lidar och allt.

Några små ställen kunde antydan till dess forna storhet

beskådas men det här var inte det lättaste att ta sig igenom.

?

Jag passade på att ta en 

liten "fornlämningsliknande fornlämning" som låg

längst åkerkanten.

Lunda

 Lunda har ett av Upplands största gravfält.

Det innehåller enligt 1978 års fältrapport och avmätning.

530x300 NNÖ-SSV

19 högar (varav 2 storhögar)

ca 172 runda stensättningar

3 kvadratiska stensättningar

1 triangulär stensättning

2 kvadratiska stenkretsar

4 rektangulära stenkretsar

43 resta stenar (varav en U356)

Vid shacktningsövervakning 2020 påträffades i gravfältets

östra del 4 härdar som inte kunde indikeras på boplats.

Är det inte märkligt ?

Här är fältrapporten.

Tiden före lidar ,och "moderna avancerade" mätnings tekniker.

Jag är alltid här någonstans i veckan.Igår var det en annan del jag 

inspektera och observera,angående hur mycket jordbruket har pressats in

under seklerna på gravfältet.

Detta gravfält låg på mark som aldrig varit optimal åker.

Den har tagits i bruk sent samt förstörelse av nutida

 människor,såsom bilvägen, och sprängning av stenar.

I utkanten är det smådiken som slingrar sig .

Gravfältet ligger på en svag platå/rygg.

Det är kantat av diken /dränering som går kors och tvärs genom högar,

sprängsten,gamal stenmur/gräns.

Det är väldigt oregelbundet då man grävt runt och emellan.

Jordbruket har pressats in i ett äldre kulturlandskap för att

sedan överges.

Här har man använt marken men undvikits i aktiv odling.

Möjligen bete eller slåtter men inte plöjts.

Stenmuren ligger i direkt anslutning till en av högarna.

I kanten ligger även sprängsten dumpad ?

I kanten dessa dikesformationer som sedan löper in

i mindre variationer i gravfältet.

Mellan dom två dominerande högarna står två

små stenar,

Dom är riktade mot två andra stenar längre ner ca 40 meter.

Skogen växer igen fort,även på gammal slåttermark/ängsmark.

Dagens karta via fornsöksappen 2026.

Ängeby gård ligger där den låg 1635 och tills idag.

Från en karta 1793 är en kvarn (lokal) med över

beskrivningarna.

En liten vattenkvarn mellan bygränserna.

Ängeby ägor och mark från 1638.

Lunda 1703

 

Den här texten var lite knepigare att ens försöka läsa

eller tyda men jag får ta bokstav för bokstav.

Det är en förteckning av Lunda och Stora Söderbys

mark och ägor från 1703

Kartan tillhörandes är mycket intressant då det svedjades en hel del.

Karta från Lantmäteriet av Lunda från 1703

Äldsta kartan jag kan komma ner till är från 1638.

Fast jag kan ju kolla diplomatorium och testament.

Det finns väl dokumenterat ända från 1200 talet.

Dagens karta via fornsöks appen.

Lunda 1792

 

År 1792 skrevs ett väldigt utförligt och detaljerat

dokument med utmätt karta över Engbys ägor i Lunda.

Med tillägg från 1793 och 1796.

Jag har synat allt på denna karta,det har tagit några dagar.

Torpet Krakaus twenne åker wretar

kåltäppor,äng och små täppor.

Med kåltäppor menas alltså basgrödor mest sannolikt

Kål,rovor,lök därav kåltäppa.

Kryddor Dill,kummin,Persilia

Humle var obligatoriskt för många små torp.

Ängslotter i Storängen och lotter i Rödjan (äntligen)

Ett aktivt torp med bra marker alltså.

Det här är inte ens "the grand finale" men jag går systematiskt på denna

fantastiska karta från 1792.

Här finns 21 rågångar varav 7 jag vet på rak arm var dom är.

A14 och B14 ca 2 tunnland 7 kappland totalt alltså

B14 är en del ca 0,5-0,7 hektar uppdelad mark.

Och dom 3 blåa prickarna på dagens karta är

där Krakau låg.

Är det inte fantastiskt.

Med LIDAR kan man även se spår av täpporna.

Längst ner på dagens karta och

på den från 1792 går en äldre bruksväg till Lena bys gränser.

Den är på 1500 alnar vilket motsvarar ca 890 till 900 meter.

Vilket då kopplar ihop Grönlund i skogen hos mig.

Och då hamnar den så här,vilket då stämmer bra med terrängen.

Jag som inte ens har börjat med mitt gravfält och dess placering .

Men den är delad i 2 och kallas för "kulliga backar".

Det finns även en kvarn och det är inte den uppe vid Norrby.

Jag är så nöjd.

Nu ska jag hitta alla gränser och rågångar.

Rågång 7

Ett gammalt rör bestående av 5 stora kantiga stenar på berget

var mot annan stående,hjärtstenen 4 sidig och 4 kantig 4 1/2 kvarter hög

3 kvarter bred och 2 kvarter tjock,slät och flat ovanpå.

Skiljer Engby,Norrby och Stora Söderbys ägor från varandra.