Vaxtuna

Idag tog jag en promenad från Ormsta tågstation genom 

Snapptuna och mot Molnby.Rundade av vid Foderby och

blev totalt förvirrad.Jag följde ån tillbaka men snurrade runt i 

villaområdet tills en trevlig dam guidade mig tillbaka.

Igår och i eftermiddags var jag i hemskogarna.

Jag får inte ihop detta.

Jag ska visa.

Man ställer bilen vid Jaktstugan och går ne mot Vaxtuna 

så man kommer nedåt.

På fornsök är dom rosa områderna registrerade

som gravfält.Det här är inte små gravfält.

Det går ett stråk hela vägen till Husby-Långhundra och vidare.

På höjden innan berget på andra sidan och i slänten nedåt ligger

denna spektakulära plats inbäddat i mossa,ris och

nedfallna träd.

Gravfält 325*100-275 m VNV-ÖNÖ

beståendes av ca 200 fornlämningar

3 rösen

ca 144 runda stensättningar

(minst 10 har mittsten)

2 kvadratiska stensättningar

(en har resta kärn stenar i alla hörn)

1 tresidig stensättning

samt 54 resta stenar

Kedjestenarna är av blandade storlekar.

Men kan ses trots den kraftiga mossan.

Sen står dom resta stenarna inte i rad utan mellan stensättningarna.

Men i siktat läge mot varandra väldigt snyggt och

symmetriskt.

Dom bjuder på olika former,spetsiga,avhuggna,vinklade osv.

Det fyrkantiga 10*10 stensättningen ligger i mitten ganska högt upp.

Freja som står på vänster sida varpå stensättningen är där granarna är

koncentrerade.

Sen kommer man ner hit.

Utsikt mot Vaxtuna på andra sidan och diket på bilden är

registrerad som färdväg/äldre väg "hålväg",

3-8 meter bred,registrerad som "vasavägen",

därav löper den emellan åkrarna mot Vaxtuna .

Där denna "hålväg" slutar ligger det gamla grunder.

Till höger om ena björken slutar "hålvägen"

och till vänster om den andra björken vid ena stora stenen

är en mindre grund av något slag.

Den sk "smideslämmningen" ligger ca 12 meter rakt

fram om du går emellan stenarna.

Baksidan av "smideslämningen",brevid går det stensträngar.

Stenrabbel var en gammal nedrasad enkelmur eller rad av 

stenar som ej lagts i ordning.?

Den här enkelsträngade muren går från husgrunden en bra bit in mot

skogen samt att den svänger.

Den går även på framsidan av grunden mot 

dom båda två stora stenarna.

Bok jag lusläser nu är 

Stenmur`n Odlarmöda i Västergötland av

Gunnar Arnborg

Mycket böcker att leta i.

Aha nu hittade jag,fast inte i böckerna utan på en karta.

Så här står det

nr 10 är endast ett gärdesgårdshörn som tillförene ej hade

någon råsten.varför undertecknade landmätare med vederbörande från

Waxtuna och Wiby fanns skäligt att nedsätta ett riktigt 5-stena rör vilket

och skedde.

Emellan 9 och 10 nedsattes på bergen i linjen 5? visare..osv..

Där nr 9 står alltså är ett 5 stena rör.

Vilket stämmer utmärkt.

Alltså på kanten av gravfältet.

Ett femstenarör .

Imorgon ska jag gå linjerna på denna 

karta från 1776 till andra sidan.

 

Historiska kartor

 

Geografisk karta från 1638

Tips kolla in segelleden

Stockholm-Uppsala 1687 mycket intressant.

Enda runstenen som är noterad ,observerad och

med på kartan.

Vet dom inte om detta menas med Sälnastenen som nu

står på en kulle vid Skånelaholmslott.

Ska kolla när dom flyttade den  från Sälna.

Karta över Svartsjölandet,Munsön och Adelsön

från 1649.

Notera den lilla ön som det står Björkö på.

Märklig placering.Samt gårdsnamnen för övrigt på denna karta.

Finns på Lantmäteriets historiska kartor.

Häradskillnad emellan Ärling-Lång och Seminghundra

i Stockholms län samt Olands,Rasbo och Vaksala län i Uppsala 

år 1697

(Det blir inget sovandes nu kan jag bara

 påpeka,det har jag inte tid med)

Kartan var gjord av Jacob Braun .

Lantmätare 1686-1731

Den 15 januari 1715 blev han utnämnd till Stockholms läns

förste ordinarie lantmästare.

Johan Brauner

 

Vilken fin karta från 1750 angående

delning av skog i Bndkyrko sn Uppsala.

Här finns detaljer och information om stadens forna platser.

Johan Brauner var en svensk landshödving och poet

innan 1800 talets början.

Tips ,kolla in 

Nyvla (tingustulällan)

och Håga området.

Kartor efter 1711 är lite lättare att läsa och

spåra ,men inget fel i kanslisvenskan från 1600.

Man har sina favoriter.

Brunnby-vik Hammarby sn

 Konceptkarta över Skälby 1694,finns på Lantmäteriets historiska kartor.

Nu är det så att jag hittade en mycket intressant karta från 1715

där rågångarna i detta område skiljer sig lite annorlunda

mot andra rågångar.

Exempel 

12 aln lång och 3 bred sten

(ca 7,1 m lång och 1,78 m bred)

(liggande gränsten/block)

Hörnsten 14 aln lång =ca 8 meter

Beskrivs som kullrig

troligen ett naturligt block eller rest sten

Norr -sten 14 aln lång 2 bred = 8,3 m lång och 1,19 m bred

Södra stenen 7 aln lång = 4,16 m

Det här är alltså inte små stenar utan stora flyttblock

som har använts som rågångar.

I detta område bakom Brunnby vik pizzeria,mitt emot

skolan ligger ett inbäddat litet gravfält.

Det här är bara ett av några stycken .

Undra vilken "rågångs sten" det här är.

Det är inte så svårt att ta reda på då det ligger på berget

och gravfältet nedanför.

Gravfält 125*90 Nö-Sv

utgöres av 10 högar,48 runda stensättningar och två

rektangulära stensättningar.

Trevligt.

Det ligger alltså totalt inbäddat i radhusområdet,likaså dom andra,och här

finns även en del runstenar som sedan

fortsätter mot Torsåker.

Högarna ligger nedanför berget och följer den

allmäna "ordningen" i småhögsmatematik.

Sen ska jag bara tillägga en del som översågs i fältrapporten 1979

att hela berget är packat med sk "skålgropar".

Dom ska jag dokumentera nästa vecka.

(hade inga kulor med mig idag)

Lägenhetsbebyggelse Lenalund Markim

Ett par gamla grindstolpar utan väg .

Men jag vet vart vägen gick för något sekel sedan.

Hela området här var uppodlat och packat med småtorp

i slutet och början av sekelskiftet.

Bebyggelselämningar beståendes av en husgrund 6*4

med i mitten rest av brandmur 2*2 m ,1 delvis cementerad

ladugårdsgrund,ytterligare minst en husgrund,1 källargrund

och röjda ytor med odlingskanter och smärre samlingar

röjsten.

Här i skogarna är det mycket gamla jordkällare lite varstans.

Dom är också intressanta i hur man anlade dom i forna tider.

Olika stilar så att säga.

Här finns även en väldigt fin och välgjord stensatt brunn,

den ligger mellan Lenalund och Grönlund ,trodde dom

hade kört över den i avverkningen här men fick

höra av grannen att han la i en gran så inte djuren skulle ramla i

då den är ganska djup.Även hinken låg kvar för några

år sedan.

 

Fornstora dar

 

Stenen är flyttad 24 maj 2024 till sin nuvarande plats.

Står på andra sidan vägen intill gravfältet 

(vilket gravfält det är ett berg här?)

En av dom stenarna 

som "icke ger någon språklig mening"

Staby Lunda

 

En uppodlad åker från 1792  ,det är en mycket

välbevarad och lätt att kunna hitta i dag.

Imorse tågade jag hit med gott humör.

Denna karta är som alla forntida kartor ett litet detektivarbete,men

jag letar som sagt inte bara i ett område,jag letar i alla.

Den här kartan ser även ut att ja mina stenmurar mitt emot Lunda kyrka 

vilket då sätter dateringen på 1700 sisådär.

Vad har man odlat här då för 200 år sedan?

Jo det kan jag faktiskt tala om.

Till detta hemman hör Staby torps ägor

16.Gårds Tomt och kålgårdar 10 kp.En kärrängs bit

17.Åker uti Norra wreten

Backe uti samma wret 1 tunneland 2 kappland

18.Åker uti södra wreten

Backe uti samma wret 20 kp

19.Äng

20.Gamle Beter hagar av gammalt

21.Skog till delningen

Summa 10  öresland

Den röda markeringen är den promenaden jag tog för att

komma till ängen.

Alltid lika trevligt att promenera i dessa skogar.

Utan fornsöks appen skulle jag nog aldrig hitta hit.

Det här torpet såg jag inte ett spår av,syllstensmur eller ej.

Däremot bjöd den andra sidan av åkern på en del intressanta

spår av "historiska" sentida slag.

Att åkern varit brukad även för 200 år sedan ,då man varken

hade traktor eller andra moderna redskap.

Utsikt över Norra vreten och Södra som sträcker sig längst bort.

Skogen längst med var för 200 år sedan ängsmark.

Utsikt mot Norra vreten.

Den här var väl ca en 20 meter längst åkerkanten.

Sen har vi ju även det här med rågången som skulle vara ett 

fem stena rör.Dom är väldigt svåra ibland att hitta om man

inte vet exakt hur dom ska se ut.

Ett femstena-rör är ett placerat gränsmärke såsom

trestena-rör,visarsten osv.

En hop med stenar tänker du,vilket jag också tänkte,men

nu har jag läst på och vet hur denna åker såg ut för 200 år sedan,

med tegar,odlingar,torp,avkastning,osv.

Vid Norra vreten i åkerkanten innan den svänger av,

efter en äldre stenmur  så ligger detta rör.

I forna tider la man så stora och tunga stenar som man kunde

hitta för att markera sin gräns.

Sedan efter tvister,bråk,äganderätter har många rör förstörts

och dragits om,men dom gamla rören med stora stenar är

mer intressanta än en "gammal ekpåle".

Kartan från 1792 har 24 rågångar .

Jag tror den här i sånna fall kan vara

No:11 eller 14 

Stenmuren är ett bevis då den ligger några meter ifrån

alltså en rågångslinje,och massa stenar emellan i en prydlig hög.